Europas säkerhetsläge efter rysk-fransk vapenaffär

Skriftlig fråga 2010/11:213 av Oscarsson, Mikael (KD)

Oscarsson, Mikael (KD)

den 5 januari

Fråga

2010/11:213 Europas säkerhetsläge efter rysk-fransk vapenaffär

av Mikael Oscarsson (KD)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Den stora rysk-franska vapenaffären som tillkännagavs på julafton har fått omfattande medial uppmärksamhet runt om i världen. Affären innebär att Ryssland köper fyra amfibiefartyg av Mistralklassen av Frankrike, till ett värde av 500 miljoner euro vardera. Detta gör affären till den ojämförbart största militära affären någonsin mellan ett Natoland och Ryssland.

Inte minst i Georgien och de baltiska staterna har affären väckt oro. Fartygen har inte ett defensivt syfte, utan används främst offensivt för landstigning och som stöd åt egna förband långt hemifrån. Fartygen kan ta ombord tjugotalet helikoptrar, femtiotalet strids- eller pansarbandvagnar samt 450–900 soldater.

Affären får också ses i ljuset av Rysslands expansiva utveckling, med beslut i höst om 60-procentiga ökningar i militärbudgeten under de kommande tre åren. Samtidigt kan demokratins, yttrandefrihetens och rättsäkerhetens ställning ifrågasättas, utifrån bland annat det stora antalet ouppklarade journalistmord och den färska domen mot Mikael Khordokovsky. Georgienkriget och den stora militärövningen 2009 i Östersjön förser oss med ytterligare bilder att beakta.

Mot bakgrund av den redan oroande situationen väcker Mistralaffären frågor om vad Rysslands ambitioner innebär för Sverige och Östersjöområdet. Ytterst måste frågan ställas vad invasionsförmågan ska användas till, och vad svaret innebär för Sveriges förmåga att försvara befolkning och territorium. Kanske behövs ett stärkt samarbete kring Östersjöns säkerhetspolitiska läge.

Utifrån den ovan beskrivna situationen vill jag fråga vilka åtgärder utrikesministern ämnar vidta för att den säkerhetspolitiska balansen ska upprätthållas i Europa och då särskilt i Östersjöområdet.

Frågan är besvarad

Händelser

statustext: Frågan är besvarad Inlämnad: 2011-01-05 Anmäld: 2011-01-18 Besvarad: 2011-01-19 Svar anmält: 2011-01-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga (Besvarad 2011-01-19)