EU:s vapenpass
Skriftlig fråga 2019/20:497 av Sten Bergheden (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-26
- Överlämnad
- 2019-11-27
- Anmäld
- 2019-11-28
- Svarsdatum
- 2019-12-04
- Sista svarsdatum
- 2019-12-04
- Besvarad
- 2019-12-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Tre jägarorganisationer i Sverige har anmält regeringen till EU-kommissionen för att regeringen vägrar acceptera EU:s vapenpass när skyttar och jägare ska ta med sig sina jakt- och skyttevapen till Sverige.
Riksdagen har gett regeringen ett tillkännagivande om att se över och ändra regelverket och därmed acceptera EU:s vapenpass, men ingenting händer från regeringens sida.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
När tror statsrådet och regeringen att regelverket kommer att ändras så att EU:s vapenpass kan gälla även i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:497 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/
0
3
949
/POL
Ju2019/03984/POL
Justitiedepartementet
I
nrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:497 och 2018/19:504 av Sten Bergheden (M) EU:s vapenpass och Landets jägare och sportskyttar
Sten Bergheden har frågat mig när jag och regeringen tror att regelverket kommer att ändras så att EU:s vapenpass kan gälla även i Sverige.
Sten Bergheden har även frågat mig när en utredning som ska se över vapenlagstiftningen kommer att tillsättas och vara klar.
Enligt EU:s vapendirektiv ska ett europeiskt skjutvapenpass på begäran utfärdas av en medlemsstats myndigheter till en person som legalt förvärvar och använder skjutvapenpass. Ett skjutvapenpass medför i sig ingen rätt att föra ett vapen mellan medlemsländer utan fungerar som ett bevis om att den person som anges i passet har rätt att inneha vapnet i sitt hemland.
Vid sidan av bestämmelserna om skjutvapenpass finns en möjlighet för medlemsstaterna att kräva nationellt införseltillstånd. Sverige har i snart hundra år haft ett krav på införseltillstånd för att ett vapen tillfälligt ska få föras in i landet. Syftet med reglerna om införseltillstånd är att Polis-myndigheten ska kunna göra en bedömning av om det är lämpligt i det enskilda fallet att det aktuella vapnet förs in i Sverige. Polismyndigheten gör vid sin prövning bl.a. en lämplighetskontroll och kontrollerar syftet med att ta in vapnet (jakt eller målskytte). För att få tillstånd att föra in ett skjutvapen krävs att samma förutsättningar som gäller för innehav av skjutvapen i Sverige är uppfyllda.
När Sverige gick med i EU valde man att behålla kravet på införseltillstånd. Skälet till detta var att det finns medlemsstater som inte uppnår samma höga skyddsnivå i sin lagstiftning vad gäller exempelvis kontroll och tillståndskrav för innehav av skjutvapen som Sverige. Det finns medlemsstater där kontrollen av vissa typer av vapen, exempelvis hagelgevär, är i det närmaste obefintlig. Det är angeläget att den svenska vapenlagstiftningen är utformad på ett sådant sätt att den i möjligaste mån motverkar att vapen kommer till brottslig användning.
Handläggningstiderna för vapenärenden inom Polismyndigheten behöver bli kortare. På regeringens initiativ pågår därför ett reformarbete hos Polismyndigheten som bl.a. syftar till att korta handläggningstiderna. Polismyndigheten har redan vidtagit en rad åtgärder. Myndigheten har bl.a. infört ett digitalt ansökningsförfarande och även omfördelat ärenden mellan olika polisregioner. Polismyndigheten fortsätter att arbeta med hanteringen av vapentillstånd och mot ökad och effektiviserad digitalisering och ska årligen rapportera statistik över handläggningstiderna till regeringen. Kortare handläggningstider får dock aldrig prioriteras på bekostnad av den prövning som är nödvändig för att undvika att vapen missbrukas.
Regeringen arbetar med flera prioriterade frågor inom vapenområdet som t.ex. det försenade genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv.
Stockholm den 4 december 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.