Färre sökande till lärarutbildningarna
Skriftlig fråga 2015/16:1463 av Gunilla Nordgren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-07-15
- Överlämnad
- 2016-07-18
- Besvarad
- 2016-08-01
- Sista svarsdatum
- 2016-08-01
- Svarsdatum
- 2016-08-01
- Anmäld
- 2016-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Det framkom nyligen att antalet sökande till lärarutbildningarna återigen har sjunkit efter att tidigare ha ökat under några år.
Behovet av flera lärare är akut och det beror främst på två anledningar, dels stora pensionsavgångar, dels att många unga nyanlända ska gå i skolan, dvs. att antalet elever ökar.
För några år sedan skärptes kraven för att komma in på lärarutbildningar eftersom kraven tidigare varit så låga att många som kom in på utbildningen inte klarade av att slutföra den.
Allt färre söker sig således till lärarutbildningarna och många lärare hoppar av efter några år i yrket och söker sig till andra yrken.
Läget är således akut och jag vill därför ställa följande fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin:
Vad avser ministern att göra åt den situation som nu råder?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1463 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/03209/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1463 av Gunilla Nordgren (M) Färre sökande till lärarutbildningarna
Gunilla Nordgren har frågat utbildningsministern Gustav Fridolin vad han avser att göra åt situationen att färre söker till lärarutbildningarna och att många lärare efter en tid i yrket hoppar av och söker sig till andra yrken.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag håller med Gunilla Nordgren om att behovet av lärare är stort. Stora elevkullar och en sjunkande attraktivitet för yrket har lett till en växande brist på lärare. Det stora antalet asylsökande innebär också ett ökat antal elever, vilket ytterligare ökar rekryteringsbehovet.
För att möta denna utmaning behövs åtgärder på både kort och lång sikt. Fler ska vilja bli lärare, fler ska kunna bli lärare och fler ska stanna i läraryrket. Vi behöver återupprätta läraryrkets status, förbättra lärarnas arbetsvillkor och se till att lärarutbildningen blir mer attraktiv.
Regeringen har därför bland annat tagit initiativ till en nationell samling för läraryrket. Inom ramen för den nationella samlingen har regeringen genomfört Lärarlönelyftet, en satsning på 3 miljarder kronor per år till höjda lärarlöner, som bland annat syftar till att öka yrkets attraktivitet. Från och med den 1 juli 2016 kan skolhuvudmännen ansöka om medel för att höja löner för särskilt kvalificerade lärare). Lärarlönelyftet ska bidra till en långsiktig löneförhöjning, utöver den ordinarie löne-revisionen, för cirka 60 000 lärare. Dessutom kommer karriärtjänst-reformen, med införande av förstelärare och lektorer att vara fullt utbyggd från och med 2017 och då omfatta cirka 17 000 förstelärare.
I maj 2016 beslutade regeringen att ge ett uppdrag till Statens skolverk och Universitetskanslersämbetet om att ta fram detaljerade prognoser över behovet av lärare i olika delar av landet för förbättrad dimensionering. Regeringen har dessutom nyligen gett Skolverket i uppdrag att förlänga sin lärarkampanj ”Fördetvidare” för att fler ska ta steget att utbilda sig till lärare och att fler lärare ska komma tillbaka till skolan.
Regeringen förbättrar även arbetsvillkoren i skolan genom att minska administrationen. Till exempel frigörs lärartid genom att vi har reducerat antalet obligatoriska nationella prov i grundskolan och genom att en digitalisering av de nationella proven nu förbereds. Regeringen har även gjort satsningar på fler vuxna i skolan och på minskade klasstorlekar och nu tar vi tillsammans med skolans parter fram förslag om lärarassistenter, dvs. personal som kan utföra enklare administrativa och praktiska arbetsuppgifter så att lärare kan fokusera på kärnan i läraruppdraget – att förbereda, genomföra och följa upp undervisningen.
Vidare gör regeringen ett flertal satsningar för att öka antalet behöriga lärare. Till exempel pågår försöksverksamheter med kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) i syfte att bland annat öka rekryteringen av ämneslärare i matematik, naturorienterade ämnen och teknik. Regeringen har under våren 2016 också beslutat om en satsning på en särskild KPU för personer med examen på forskarnivå. Vidare presenterades under våren 2016 ett snabbspår för nyanlända lärare. Dessutom byggs flera av de ordinarie lärarutbildningsprogrammen ut med fler platser från och med 2016.
För att höja utbildningskvaliteten tillförs lärarutbildningen och utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora 250 miljoner kronor per år, som bland annat kan användas till att öka andelen lärarledd tid. Inom Regeringskansliet bereds även förslag i syfte att skapa en mer attraktiv ämneslärarutbildning med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9. Regeringen kommer att återkomma i frågan.
Sammantaget vidtar regeringen under mandatperioden en rad åtgärder för att höja läraryrkets attraktivitet, förbättra arbetsvillkoren och få fler att vilja stanna i yrket.
Stockholm den 1 augusti 2016
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.