Felaktigt utnyttjande av svenska bidrag i främmande land
Skriftlig fråga 2019/20:1852 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-07-23
- Överlämnad
- 2020-07-24
- Sista svarsdatum
- 2020-08-07
- Svarsdatum
- 2020-08-12
- Besvarad
- 2020-08-12
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den svenska medborgaren och före detta irakiska försvarsministern, den skandalomsusade Najah al-Shammari, är nu tillbaka i Sverige sedan åklagaren valt att lägga ned samtliga åtalspunkter om bland annat bidragsfusk mot honom.
Najah al-Shammari kom till Sverige under 2009 och ansökte om uppehållstillstånd i september samma år. Han fick permanent uppehållstillstånd 2011, och året därpå kom även hans fru och parets sex barn till Sverige. År 2015, efter endast fyra år i landet, blev Najah al-Shammari svensk medborgare. Han hade dessförinnan uppgett att han varit general i den irakiska armén.
Våren 2016 stod Najah al-Shammari åtalad för att i åratal ha misshandlat och hotat fem personer, däribland minderåriga. Men åtalet lades ned, enligt uppgift till tidningen Expressen på grund av att de målsägande utsatts för påtryckningar från Irak.
I slutet av förra året avslöjades att Iraks försvarsminister var både svensk och irakisk medborgare. Det visade sig vara Najah al-Shammari, som nu återvänt till det land han några år tidigare lämnat för att erhålla uppehållstillstånd och medborgarskap i Sverige. I samband med avslöjandet om dubbla medborgarskap började han och hans hustru utredas för grovt bidragsbrott mot Försäkringskassan, eftersom de har fått barn- och bostadsbidrag trots att de sedan flera år var bosatta i Irak där al-Shammari tog ut full lön från den irakiska staten.
Av offentliga handlingar framgår att al-Shammaris familj under en längre period delvis varit beroende av försörjningsstöd i Sverige.
När al-Shammari avslöjades skrev han ut sig från Sverige. Samtidigt började han dessutom utredas för krigsbrott i Irak.
När nu kammaråklagare Neela Frisell helt plötsligt fattat beslut om att förundersökningen i samtliga punkter är nedlagda behagar al-Shammari dyka upp i Sverige igen och lämna in en anmälan om återvandring.
Vad kammaråklagarens beslut om att lägga ned förundersökningen, trots att uppenbara bidragsfusk förekommit, egentligen grundar sig i har inte framkommit då hon är på semester.
Åklagarens beslut skadar naturligtvis allmänhetens förtroende för och tilltro till hela rättsväsendet när landets medborgare ser hur bidrag, finansierade av svenska skattebetalare, utnyttjas i främmande land utan att detta får rättsliga konsekvenser.
Om åklagaren lagt ned förundersökningen på rättsligt korrekta grunder vittnar det om att vårt rättssystem fullständigt havererat på detta område. Det är uppenbart att regelsystemet inte räcker till när det kan utnyttjas på det sätt som al-Shammari med familj gjort.
Av denna anledning vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att svenska bidrag inte ska kunna utnyttjas på felaktiga sätt i främmande land utan att detta får rättsliga konsekvenser?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1852 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2019/20:1852 av Björn Söder (SD)
Felaktigt utnyttjande av svenska bidrag i främmande land
Björn Söder har frågat justitie- och migrationsministern om han avser att vidta några åtgärder för att svenska bidrag inte ska kunna utnyttjas på ett felaktigt sätt i främmande land utan att detta får rättsliga konsekvenser. Björn Söder har ställt sin fråga i relation till ett ärende där åklagaren har tagit beslut om att lägga ned en förundersökning om misstänkt bidragsbrott. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
När det gäller det ärende som omnämns vill jag understryka att brottsutredande myndigheters hantering av enskilda ärenden är en fråga för myndigheterna och inte något som jag som statsråd ska bedöma eller uttala mig om.
Regeringen arbetar aktivt med att öka samhällets förmåga att stoppa och lagföra personer som ägnar sig åt brottslighet riktad mot välfärdssystemet. Under de senaste åren har regeringen vidtagit en rad åtgärder på området. Bland annat har det straffrättsliga skyddet för välfärdssystemen nyligen förstärkts, t.ex. har maximistraffet för grovt bidragsbrott skärpts och tillämpningsområdet för bidragsbrottslagen har utvidgats till att omfatta fler stöd, bidrag och ersättningar. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har dessutom fått i uppdrag att kartlägga hur utredningar av bidragsbrott bedrivs i dag, analysera hur handläggningen kan förbättras och effektiviseras samt genomföra åtgärder i syfte att uppnå en ökad uppklaring. Uppdraget ska redovisas senast den 19 oktober 2020. I budgetpropositionen för 2020 fick även bland andra Ekobrottsmyndigheten tillskott för att kunna säkerställa myndighetens förmåga att kunna hantera särskilt resurskrävande ärenden som till exempel välfärdsbrott. Därutöver bereds för närvarande betänkandet Kontroll för ökad tilltro - en ny myndighet för att förebygga, och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen i Regeringskansliet. Syftet med utredningens förslag är att minska de felaktiga utbetalningarna och förebygga brottslighet som drabbar välfärdssystemen.
Regeringen kommer fortsätta följa utvecklingen på området.
Stockholm den 11 augusti 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.