Flygets klimatpåverkan
Skriftlig fråga 2019/20:1833 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-07-17
- Överlämnad
- 2020-07-21
- Sista svarsdatum
- 2020-08-04
- Svarsdatum
- 2020-08-12
- Besvarad
- 2020-08-12
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I sitt svar på min fråga (2019/20:1747) hävdar infrastrukturministern att "samtidigt har flyget en betydande miljö- och klimatpåverkan som ska minska".
Eftersom frågan och svaret behandlar de regionala flygplatserna, som framför allt har inrikesflyg, förmodar jag att infrastrukturministern menar att det är inrikesflyget som har betydande klimatpåverkan. Oavsett skulle jag vilja veta vad infrastrukturministern bygger sitt påstående på.
Enligt Naturvårdsverket stod inrikesflyget för 1 (en) % av Sveriges totala koldioxidutsläpp 2017. Flyget totalt står för 2–3 (två till tre) % av världens samlade utsläpp och svenskarnas flygande står för ca 1 (en) % av flygets totala utsläpp. Det är med andra ord väldigt små tal vi pratar om när det gäller flyget i jämförelse med vad övriga sektorer påverkar.
För att göra några jämförelser som också har bäring på flyg i viss mån:
Global turism (och då handlar det inte bara om flyg) står, enligt Lunds universitet, för endast 5 (fem) % av växthusgasutsläppen. Det kan jämföras med till exempel världens köttproduktion som, enligt Jordbruksverket, står för ca 15 % av utsläppen.
Det är uppenbart att Socialdemokraterna på ett mycket tragiskt vis låter Miljöpartiets flygfientlighet diktera villkoren för landets flyg och flygplatser trots avsaknad av sakliga belägg. På något annat vis kan man inte tolka ministerns påstående om att flyget har en betydande klimatpåverkan som ska minska.
Av denna anledning skulle jag vilja fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
På vilka fakta bygger ministern sitt påstående om att flyget har en betydande klimatpåverkan?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1833 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I2020/
01995/T
M
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1833 av Björn Söder (SD)
Flygets klimatpåverkan
Björn Söder har frågat mig på vilka fakta jag bygger mitt påstående om att flyget har en betydande klimatpåverkan.
Riksdagen har beslutat om flera klimatmål som anger inriktningen för det klimatpolitiska arbetet. Senast 2045 ska Sverige inte längre ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målen innebär att Sverige ska vara ledande i det globala arbetet med att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader och göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader.
Flygets klimatpåverkan kan mätas på flera sätt. Enligt Naturvårdsverket uppgick det svenska inrikesflygets utsläpp 2018 till 531 tusen ton koldioxidekvivalenter. Då räknas inte höghöjdseffekten in, den klimateffekt som uppstår vid förbränning på hög höjd. Den totala klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor ökar och står nu för lika stora utsläpp som hela personbilstrafiken i Sverige.
För att lyckas med en omställning till nettonollutsläpp senast 2045 behöver alla samhällssektorer bidra, givetvis också flyget. Regeringen driver därför på för att flyget ska utvecklas i linje med uppsatta klimatmål. Flygets stora klimatpåverkan ska minska och flyget ska i högre grad stå för kostnaderna för sina utsläpp.
Flyget är samtidigt en del av transportsystemet vilket innebär att flyget måste utvecklas i samverkan med övriga trafikslag för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem.
Regeringen kommer bland annat att införa en obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flygbränsle. Vi ska se över möjligheterna till en differentiering av start- och landningsavgifter utifrån deras klimatpåverkan, och vi ska införa en obligatorisk klimatdeklaration av långväga resor
Teknikutvecklingen kan bidra till att minska flygets utsläpp, men den totala volymen av flyget behöver också minska. Regeringen har därför gett myndigheten Trafikanalys i uppdrag att analysera hur utvecklingen och en övergång till en större användning av helt eller delvis eldrivna flygplan kan främjas. Sverige ska också fortsatt visa ledarskap inom EU och den internationella luftfartsorganisationen ICAO för höjda ambitionsnivåer för utsläppsminskningar från flyget. Jag utesluter inte att vi behöver ytterligare åtgärder för att minska flygets utsläpp.
Forskare världen över slår larm om vikten av att kraftfullt agera för att minska klimatpåverkan. Regeringen tar detta på största allvar.
Låt mig ta tillfället i akt att påminna Björn Söder om att inget annat parti skär ned så mycket på klimat- och miljöbudgeten som Sverigedemokraterna. När miljontals ungdomar demonstrerar för klimatet och sin framtid väljer Björn Söder (SD) att håna Greta Thunberg och hävda att klimathotet är en ”klimatbluff”.
Det är en av Sverigedemokraternas paradgrenar att motsätta sig klimat- och miljöarbete, vare sig det handlar om anslag i budgeten eller att förneka klimatförändringarna.
Stockholm den 12 augusti 2020
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.