Svar på fråga 2017/18:1062 av Karin Svensson Smith (MP)
Förbudet mot handhållen kommunikationsutrustning
Karin Svensson Smith har frågat mig vad jag avser att göra för att ge de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, kommunerna och berörda bussföretag ett tillfälligt undantag under ett år från förbudet för bussförare att hålla mikrofonen till kommunikationsradio i handen under färd.
Att förbättra trafiksäkerheten är en prioriterad fråga av regeringen. Sedan millennieskiftet har antalet omkomna i vägtrafiken mer än halverats. På senare tid har dock minskningen av antalet omkomna i vägtrafikolyckor stannat av. Regeringen fattade mot den bakgrunden beslut den 1 september 2016 om inriktningsdokumentet Nystart för nollvisionen.
Ett av de beslut som regeringen fattat med utgångspunkt i nollvisionens nystart är en ändring i trafikförordningen gällande förares användning av kommunikationsutrustning under färd. Sedan tidigare gäller enligt trafikförordningen (1998:1276) att föraren får ägna sig åt aktiviteter som användning av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning endast om det inte inverkar menligt på förandet av fordonet. Förordningen har ändrats. Från och med den 1 februari i år får inte förare använda denna utrustning på ett sådant sätt att han eller hon håller den i handen. Förbudet mot att hålla utrustningen i handen gäller utan att det behöver göras en prövning av om användningen påverkat framförandet av fordonet menligt. Genom att genomföra den beskrivna åtgärden har regeringen slutbehandlat riksdagens tillkännagivande från 2014 om kommunikationsutrustning och körning (bet. 2013/14:TU9, punkt 3, rskr. 2013/14:181).
Regeringen har även fattat beslut om ett undantag som innebär att den nya regeln inte gäller när ett fordon används vid räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, vid sjuktransport enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) samt i tjänsteutövning av polisman, vägtransportledare eller någon annan deltagare som ingår i vägtransporten enligt lagen (2004:1167) om vägtransportledare och för personal vid Säkerhetspolisen när de vidtar vissa skyddsåtgärder. Vidare undantas – ifall det är frågan om brådskande tjänsteutövning – tulltjänsteman, kustbevakningstjänsteman, läkare, sjuksköterska, barnmorska, personal inom Kriminalvården eller andra jämförliga fall. Undantagen gäller endast om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas.
Stora krav på säkerhet ska ställas vid framförande av tunga bussar och lastbilar. Eftersom det är viktigt att undvika att förare distraheras av att använda handhållen mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning anser jag att ytterligare undantag endast bör införas om det finns mycket tydliga skäl.
Stockholm den 26 mars 2018
Tomas Eneroth