Förebyggande av ojämlik cancervård
Skriftlig fråga 2021/22:569 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-09
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2021-12-27
- Sista svarsdatum
- 2021-12-27
- Besvarad
- 2021-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sverige har en nationell cancerstrategi som ska utgöra grunden för arbetet med att utveckla cancervården. Strategin ska inte bara bidra till en sammanhållen kedja av vårdinsatser utan också bidra till kunskapshöjning inom svensk cancervård. Den palliativa vården är en viktig del i strategin.
God palliativ vård bygger på fyra hörnstenar: Lindring av svåra symtom som smärta, illamående och oro. Betydelsen av teamarbete mellan olika professioner, allt efter den sjukes behov. Kontinuitet i vården och bra kommunikation mellan den sjuke, närstående och vårdpersonal oavsett huvudman.
Att närstående får tillräckligt stöd är viktigt eftersom vård i livets slutskede ofta bygger på stora insatser från närstående. Vården ska därför ges i samverkan med dem så mycket som möjligt. De närstående måste känna att de får information och att deras närvaro och medverkan är betydelsefull. Tyvärr har det visat sig genom det svenska palliativregistret att tillgången på specialistvård inom området palliativ vård skiljer sig åt mellan de olika regionerna. Detta trots att regeringen satsat – sedan 2017 har regeringen investerat cirka 90 miljoner kronor årligen – på att förbättra de nationella kvalitetsregistren.
Med tanke på de fortsatta ojämlikheterna krävs åtgärder för att alla invånare i Sverige, men framför allt de svårast sjuka, ska ha tillgång till den bästa vården i rätt tid oavsett var man bor. Att regeringen tillsätter en utredning om hur man tar fram en långsiktig strategi för hur man ska motverka ojämlikheterna inom specialistsjukvården för cancerpatienter, och hur man ska stärka upp tillsynen av att cancervården är jämlik regionerna sinsemellan, hjälper inte dem som är cancersjuka i dag. Ingen cancersjuk patient ska behöva utsättas för ojämlik vård som kan innebära förödande risker.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:
Förutom den utredning som har tillsatts, vilka ytterligare åtgärder ämnar ministern vidta för att förebygga ojämlik cancervård för dem som är sjuka i dagens läge?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:569 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:569 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Förebyggande av ojämlik cancervård
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka ytterligare åtgärder, förutom den utredning som har tillsatts, jag ämnar vidta för att förebygga ojämlik cancervård för dem som är sjuka i dagens läge.
Som beskrivs i riksdagsfrågan så har Sverige en nationell cancerstrategi som utgör grunden för arbetet med att utveckla cancervården i Sverige. Med cancerstrategin som utgångspunkt har regeringen beslutat om en långsiktig inriktning på det nationella arbetet med cancervården. Inriktningen fokuserar på arbetet fram till 2025, men har också en vision och ett antal långsiktiga mål för arbetet med en ännu längre tidshorisont.
Strategin uppdateras och implementeras genom årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Överenskommelsen bär namnet Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2022 och syftar just till en jämlik cancervård.
I överenskommelsen för 2022 avsätter regeringen 530 miljoner kronor, varav merparten, 365 miljoner kronor går till regionerna för implementering och utveckling av standardiserade vårdförlopp (SVF). Syftet är att regionerna genom att använda optimala processer ska arbeta både effektivt och jämlikt, oavsett kön, socioekonomisk status eller var i landet man bor.
Tidigt i arbetet med standardiserade vårdförlopp sattes ett mål för 2020, om att 70 procent av nya cancerfall av de patienterna ska utredas i standardiserade vårdförlopp (inklusionsmål), vilket är en förutsättning för att cancervården ska erbjudas jämlikt. På nationell nivå nåddes målet redan 2018 men med vissa skillnader mellan olika regioner. I syfte att uppnå ökad jämlikhet mellan regionerna så skärper vi nu kraven på regionerna, då tilldelning av medel villkoras av att inklusionsmålet nås.
I överenskommelsen gör regeringen också satsningar på att utöka antalet standardiserade vårdförlopp för att öka jämlikheten för cancerpatienter. Under 2022 ska SVF:er för myeloproliferativa neoplasier (MPN) som är sjukdomar som omfattar det blodbildande systemet införas.
De regionala cancercentrumen och regionerna har vidare fått i uppdrag att under 2022 särskilt fokusera på urologi, ett område där det finns utmaningar med att uppnå målen för SVF satsningen.
En annan viktig del i arbetet för en jämlik cancervård är de nationella vårdprogrammen som bygger på bästa medicinska kunskap och ger nationella rekommendationer om utredning, behandling, omvårdnad, rehabilitering och uppföljning av patienter. I överenskommelsen för 2022 görs satsningar för att öka användande av kvalitetsdata, vilket också kommer att främja en jämlik vård
För palliativ vård, som särskilt nämns frågan, finns det särskilda vårdprogram som uppdaterades under 2021 och som kommer införas under 2022.
Cancervården i Sverige fungerar bra, dock finns det fortfarande ojämlikheter. Dessa adresseras på ett effektivt sätt i den nationella strategin, regeringens långsiktiga inriktning och i överenskommelsen med SKR som syftar till en mer jämlik vård. Insatserna uppdateras kontinuerligt och med hjälp av årliga överenskommelser på cancerområdet kan specifika åtgärder skräddarsys för de områden som behöver ett ökat fokus.
Stockholm den 27 december 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.