Förtryck av politisk opposition i Etiopien
Skriftlig fråga 2005/06:785 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-13
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-27
- Svar anmält
- 2006-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:785 av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Förtryck av politisk opposition i Etiopien
Situationen i Etiopien är alarmerande. Efter valen i våras med anklagelser om omfattande valfusk har kraftiga sammanstötningar inträffat mellan demonstranter och polis som brutalt slagit ned protesterna. Den etiopiska regeringen grep i november tusentals människor som demonstrerade mot att regeringen håller politiska fångar i landets fängelser. Demonstranterna möttes av skjutande poliser. Minst 46 människor dödades och hundratals skadades. I juli beräknas lika många ha dödats i drabbningar mellan demonstranter, polis och militär. Våldet och brotten mot de mänskliga rättigheterna fortsätter. Det internationella samfundet har reagerat skarpt på den olyckliga utvecklingen. Världsbanken stryper stödet till Etiopien och tillsammans med andra västerländska donatorer, däribland Sverige, kommer tre miljarder kronor att hållas inne på grund av den etiopiska regeringens våld mot oppositionen. Humanitärt stöd via frivilligorganisationer kommer dock att fortsätta. Även EU-parlamentet har reagerat bestämt och tydligt. I en så kallad joint resolution fördömdes massarresteringarna, våldet och krav restes på att alla politiska fångar och oberoende journalister omedelbart ska släppas ur fängelser eller husarrest. Krav restes även på att Afrikanska Unionen, AU, måste agera tydligare i sitt fördömande. Dessa krav har även den etiopiska oppositionen listat och lyft fram såväl på hemmaplan som i internationella forum.
Vilka åtgärder har utrikesministern vidtagit och vad ämnar hon göra härnäst för att skärpa den svenska dialogen med Etiopiens regering vad gäller dess brott mot mänskliga rättigheter, och därmed tillgodose landets politiska oppositions krav om att släppa politiska fångar och respektera mänskliga fri- och rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:785 besvarad av
den 26 januari
Svar på fråga 2005/06:785 om förtryck av politisk opposition i Etiopien
Utrikesminister Laila Freivalds
Birgitta Ohlsson har frågat vilka åtgärder jag tagit och avser att ta för att skärpa den svenska dialogen med Etiopiens regering vad gäller brott mot mänskliga rättigheter och därmed tillgodose landets politiska oppositions krav om att släppa politiska fångar och respektera mänskliga rättigheter.
Sverige har inför, under och efter valen i Etiopien i maj förra året agerat i syfte att främja demokratiseringsprocessen i Etiopien och stärka respekten för mänskliga rättigheter. Sverige gjorde tidigt ett uttalande om att arresteringarna av oppositionsföreträdare i Etiopien skulle vara en oacceptabel åtgärd och begärde efter de omfattande arresteringarna att de politiska fångarna skulle släppas och att åtgärder skulle vidtas för att möjliggöra för oppositionen att inta sina platser i parlamentet. Vid varje tillfälle som ges upprepar vi dessa krav. Vi för en kontinuerlig dialog med etiopiska regeringsföreträdare om demokrati och mänskliga rättigheter. Vi agerar bilateralt, genom EU och FN samt i den bredare kretsen av biståndsgivare i Etiopien.
Regeringen fortsätter att nära följa händelseutvecklingen i Etiopien. Ett stort antal av de personer som häktats under oroligheterna i november 2005 har nu släppts. Samtidigt sitter många kvar i fängelse och det är av största vikt att dessa också släpps fria eller ges en rättvis rättegång. Det förekommer även rapporter om nya arresteringar i samband med pågående oroligheter vid skolor i Addis Abeba och på olika håll i framför allt Oromoiaregionen.
Vissa oppositionsledare samt ledande personer från det civila samhället och den obundna pressen sitter alltjämt fängslade. Genom Sveriges ambassad i Etiopien närvarade vi när de åtalades anklagelser lästes upp och genom EU verkar vi nu för att internationella observatörer kan närvara vid rättsprocesserna.
Vid EU:s regelbundna politiska dialog med Etiopiens regering förnyade EU nyligen kraven på frisläppande av fängslade oppositionsledare och journalister samt framförde kritik mot massarresteringar och förföljelse av de oppositionella. Sverige har även tagit upp oron över den inrikespolitiska utvecklingen i Etiopien med FN och med Världsbanken. Genom EU har vi även rest frågan om utvecklingen i Etiopien med Afrikanska unionen vid ett möte på utrikesministernivå i slutet av november.
När det gäller biståndet fattade Sverige tidigt beslut om att avvakta med nya insatsavtal mot bakgrund av händelseutvecklingen efter valen. Detta innebär att biståndet under 2005 de facto minskade avsevärt. Den svenska linjen gäller alltjämt. Gemensamt ser nu biståndsgivarna över formerna för det fortsatta samarbetet. Det är en styrka att det internationella samfundet agerat samlat. En utmaning är att försöka finna vägar för att minska de negativa effekterna för de allra fattigaste av det uteblivna biståndet.
Den etiopiska regeringens syn på och efterlevnad av mänskliga rättigheter är centrala utgångspunkter när Sverige överväger det fortsatta utvecklingssamarbetet med Etiopien. Den svenska regeringen kommer att fortsätta att nära följa utvecklingen i Etiopien.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.