Till innehåll på sidan

Fortsatta aggressioner mot Armenien och Nagorno-Karabach

Skriftlig fråga 2021/22:1842 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-08-05
Överlämnad
2022-08-08
Besvarad
2022-08-22
Sista svarsdatum
2022-08-22
Svarsdatum
2022-08-22
Anmäld
2022-09-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Azerbajdzjan fortsätter med aggressiva handlingar mot Armenien och Nagorno-Karabach trots rådande avtal.

Sedan november 2020, när vapenvila slöts, har ett flertal händelser ägt rum i Nagorno-Karabach. Azerbajdzjans intagande av byarna Khtsaberd och Hin Tagher och tillfångatagandet av armeniska militärer i närvaro och med tillstånd av Rysslands ”fredsbevarande” styrkor den 11 december 2020, intagandet av byn Parukh i Nagorno Karabach den 24 mars i år (återigen i närvaro av Rysslands ”fredsbevarande” styrkor), de kontinuerliga och förvärrade kränkningarna av vapenvilaavtalet längs kontaktlinjen och alla fysiska och psykiska  hot mot armenier i Nagorno-Karabach, i närvaro av ”fredsbevarande” styrkor, är helt oacceptabla.

De senaste dagarna har situationen eskalerat i och runt Nagorno-Karabach.

Två militärer från Nagorno-Karabachs försvarsarmé dog och 19 skadades när azerbajdzjanska trupper avfyrade granatkastare och använde attackdrönare.

Striderna ägde rum i Lachinkorridoren, en landremsa som förbinder Nagorno-Karabach med Armenien genom Azerbajdzjan och som patrulleras av ryska ”fredsbevarande” styrkor, och i den nordöstra delen av enklaven.

Azerbajdzjans armé hävdar själva att man tagit kontroll över flera strategiska platser i regionen Nagorno-Karabach och att man genomförde operationen ”Hämnd” som ett svar på ”terroraktioner från illegala beväpnade armeniska grupper på Azerbajdzjans territorium”.

Ryssland, som har fredsbevarande styrkor på 2 000 man i området, beskyller Azerbajdzjan för att ha brutit vapenvilan och säger att man tänker vidta åtgärder för att ”stabilisera situationen”. EU uppmanar till ett omedelbart stopp för fientligheterna.

Sverige är en av de permanenta medlemmarna i OSSE:s Minskgrupp, och därför vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att inom ramen för Minskgruppen vidta några särskilda åtgärder i syfte att få Azerbajdzjan att respektera vapenvilan, upphöra med sina aggressioner mot Armenien och Nagorno-Karabach och återvända till förhandlingsbordet för konstruktiva förhandlingar till förmån för att upprätta och stärka fred i regionen, och vilka är i så fall dessa åtgärder?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1842 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2022/ 11622 UD2022/11847 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1842 av Björn Söder (SD) Fortsatta aggressioner mot Armenien och Nagorno-Karabach och fråga 2021/22:1850 av Markus Wiechel (SD) Azerbajdzjanskt brott mot vapenvilan

Björn Söder har frågat mig om jag avser att inom ramen för Minskgruppen vidta några särskilda åtgärder i syfte att få Azerbajdzjan att respektera vapenvilan, upphöra med sina aggressioner mot Armenien och Nagorno-Karabach och återvända till förhandlingsbordet för konstruktiva förhandlingar till förmån för att upprätta och stärka fred i regionen, och vilka i så fall dessa åtgärder är. Markus Wiechel har frågat mig om man kan förvänta sig att jag kommer att vidta några åtgärder för att förmå Azerbajdzjan att respektera vapenvilan och i stället verka för diplomatiska samtal i syfte att nå fred mellan Armenien och Azerbajdzjan i regionen Nagorno-Karabach med omgivning. Jag väljer att besvara frågorna gemensamt.

Konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien stod högt på dagordningen under det svenska ordförandeskapet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) 2021.

Som bekant har Rysslands invasion av Ukraina sedan februari fått som konsekvens att Minskgruppens samordförandeskap - i vilket Ryssland ingår - inte är operativt, vilket hämmar OSSE-hanteringen av konflikten avseende Nagorno-Karabach.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel har dock tagit initiativ till möten i en trepartsdialog för konstruktiva samtal med Azerbajdzjans och Armeniens ledare. Den 16 juli i år träffades Armeniens och Azerbajdzjans utrikesministrar i Tbilisi. Regeringen välkomnar denna dialog som syftar till avspänning och som blivit en viktig kommunikationskanal mellan länderna, samt den pågående normaliseringsprocessen mellan Armenien och Turkiet.

Efter den senaste incidenten i början av augusti gjorde EU ett uttalande för att markera mot våldet och manifestera sitt engagemang avseende konflikten.

I samband med detta har även jag uppmanat till respekt för eldupphöret och för att parterna måste arbeta för att uppnå en hållbar fredlig lösning på konflikten.

Stockholm den 18 augusti 2022

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.