Framtidens omvårdnad
Skriftlig fråga 2019/20:975 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-17
- Överlämnad
- 2020-02-17
- Anmäld
- 2020-02-18
- Svarsdatum
- 2020-02-26
- Sista svarsdatum
- 2020-02-26
- Besvarad
- 2020-02-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Sjuksköterskor med akademisk utbildning är en av flera grundförutsättningar för att den svenska hälso- och sjukvården ska uppnå de nationella målen om en trygg och säker hälso- och sjukvård för hela befolkningen.
Utbildningen till sjuksköterska är sedan många år akademisk och leder till kandidatexamen i omvårdnad. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen. Sjuksköterskor med specialistutbildning erhåller magisterexamen i omvårdnad. Att utbildningen till sjuksköterska och specialistsjuksköterska är akademiska utbildningar garanterar att all utbildning är underställd staten, att utbildningen vilar på teoretisk kunskap och att den är baserad på vetenskap.
Utredningsbetänkandet Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter har ett annat perspektiv än att fördjupad ämneskunskap går hand i hand med fördjupad vetenskapligt kunnande.
I yrkesbeskrivningen för sjuksköterska och specialistsjuksköterska står uttryckligen att såväl sjuksköterska som specialistsjuksköterska ska följa kunskapsutvecklingen inom sin profession och delta i kunskapsutvecklingen. Specialistsjuksköterskan har därtill ett mer omfattande omvårdnadsansvar i det kliniska arbetet och är ofta ansvarig för omvårdnadsutveckling.
Om intentionerna i betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter genomförs tar hälso- och sjukvården samt omvårdnaden flera steg tillbaka. Risken är stor att specialistsjuksköterskan förlorar akademisk kompetens och yrkeskompetens.
I dag finns det fler än 200 disputerade sjuksköterskor som bedriver egen och självständig forskning inom omvårdnad. De är ofta disputerade sjuksköterskorna knutna till ett universitet eller en högskola och medverkar i sjuksköterskeutbildning på kandidat- och magisternivå. En vanlig bakgrund för de disputerade sjuksköterskan är magisterexamen. Om magisterexamen avskaffas är risken stor att antalet disputerade sjuksköterskor minskar och att kvaliteten på utbildningen blir sämre, vilket i sin tur leder till risk för sämre omvårdnad. I slutändan är det patienten som är den stora förloraren.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Avser statsrådet att låta betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter vara ledstjärna för framtidens omvårdnad?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:975 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
U2020/
00478/UH
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:975 av Margareta Cederfelt (M)
Framtidens omvårdnad
Margareta Cederfelt har frågat mig om jag avser att låta betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter vara ledstjärna för framtidens omvårdnad.
Kompetensförsörjningen är grundläggande för att hälso- och sjukvården ska kunna fullfölja sitt uppdrag. En stärkt bemanning i hälso- och sjukvården är därför en prioriterad fråga för regeringen. För att i största möjliga mån säkerställa en god kompetensförsörjning krävs både attraktiva hälso- och sjukvårdsutbildningar och att de som är utbildade väljer att arbeta i vården.
Högskoleutbildning ska enligt högskolelagen (1992:1434) ges på tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Examina på grundnivå och avancerad nivå utgörs av generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. Sjuksköterskeexamen är en yrkesexamen på grundnivå och specialistsjuksköterskeexamen är en yrkesexamen på avancerad nivå.
Regeringen gav sommaren 2017 en särskild utredare i uppdrag att se över utbildningen till specialistsjuksköterskeexamen. Utredaren hade också i uppdrag att se över frågor som rör vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar. Utredningen lämnade i november 2018 betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77). Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Behovet av specialistsjuksköterskor i vården är stort och förväntas öka framgent. Det är därför viktigt att fler sjuksköterskor vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har ingått en överenskommelse som bl.a. innebär att det under 2020 avsätts totalt 2,9 miljarder kronor som syftar till att stärka förutsättningarna för vårdens medarbetare. Inom ramen för satsningen avsätts 500 miljoner kronor till regionerna för att fler sjuksköterskor ska ges möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska med betald utbildning. Därtill avsätts 100 miljoner kronor till regionerna för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, exempelvis karriärtjänster, för specialistsjuksköterskor med fördjupad kompetens inom centrala områden.
För att hantera utmaningar med kompetensförsörjningen i vården, t.ex. brist på utbildad personal, krävs ett effektivt samarbete mellan regioner, kommuner och lärosäten samt dialog med andra aktörer. Regeringen har från den 1 januari 2020 inrättat ett nationellt vårdkompetensråd som bl.a. ska kartlägga, samordna och effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom vården. Syftet med rådet är att stärka och formalisera samverkan om kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården. Jag ser fram emot att få ta del av rådets arbete och förväntar mig att arbetet ska ha en positiv effekt på kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 26 februari 2020
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.