Till innehåll på sidan

Fyra förlorade år för en ny nationell cancerstrategi

Skriftlig fråga 2017/18:1385 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-05-30
Överlämnad
2018-05-31
Anmäld
2018-06-01
Sista svarsdatum
2018-06-07
Svarsdatum
2018-06-13
Besvarad
2018-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Nyligen gav regeringen besked om en ny långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården. Regeringen menar att cancervården är en prioriterad fråga. Det är bra. För det ska vara en prioriterad fråga. Dock har den socialdemokratiskt ledda regeringen konsekvent under hela denna mandatperiod vägrat att vara med och ta fram en ny nationell cancerstrategi.

Det har gått nästan tio år sedan alliansregeringen genomförde den första nationella cancerstrategin, och på tio år händer det mycket. Det är därför nödvändigt, för alla cancerpatienters skull, att den nuvarande cancerstrategin skyndsamt uppdateras för att kunna möta utvecklingen och ytterligare förbättra cancervårdens resultat.

Cancer är den vanligaste allvarliga sjukdomen i Sverige. Var tionde minut får en människa i Sverige ett besked om att man har cancer. Över en halv miljon svenskar är just nu drabbade av cancer. Och om 25 år kommer över 100 000 svenskar varje år att drabbas. Detta är vår tids vanligaste folksjukdom.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Hur kommer det sig att regeringen under hela denna mandatperiod inte har prioriterat cancervården och konsekvent har vägrat att vara med och ta fram en ny nationell cancerstrategi?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1385 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)



S2018/

03384

/FS

S2018/03388/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1385 samt fråga 2017/18:1387 av Camilla Waltersson Grönvall (M) Fyra förlorade år för en ny nationell cancerstrategi samt Kompetensförsörjningen inom cancervården

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig hur det kommer sig att regeringen under denna mandatperiod inte har prioriterat cancervården och konsekvent har vägrat att vara med och ta fram en ny nationell cancerstrategi. Camilla Waltersson Grönvall har även frågat mig vad jag och regeringen avser att konkret göra för att långsiktigt säkerställa kompetensförsörjningen inom cancervården.

Att förbättra cancervården och göra den mer jämlik är en prioriterad fråga för mig och regeringen. Den nationella cancerstrategin från 2009 är utgångspunkten för regeringens arbete med att utveckla cancervården i Sverige. Regeringen anser att den inriktning som anges i cancerstrategin ska bibehållas och vara vägledande även för det fortsatta arbetet. Detta har också fått stöd under rådslaget om framtidens cancervård.

Samtidigt behöver innehållet i strategin vidareutvecklas och anpassas för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Regeringen beslutade därför den 17 maj 2018 om en långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården.

Den långsiktiga inriktningen syftar till att skapa vägledning samt ligga till grund för fortsatta insatser för att rusta cancervården inför framtidens utmaningar. I inriktningen synliggörs områden och insatser som är viktiga för ett effektivt nationellt arbete med cancervården. Fokus ligger på arbetet fram till 2025, men inriktningen har också en vision och mål för arbetet med en ännu längre horisont.

Den långsiktiga inriktningen bygger på det rådslag som regeringen genomförde under 2017 för att diskutera framtidens cancervård. I rådslaget deltog patientorganisationer, vårdpersonal, forskare, myndigheter, vårdföretag, landstingsföreträdare m.fl. Slutsatserna från rådslaget har varit ett viktigt underlag för arbetet med att utveckla den långsiktiga inriktningen. På så sätt är innehållet i inriktningen förankrat, vilket är positivt för det fortsatta arbetet.

I den långsiktiga inriktningen för det nationella arbetet för cancervården framkommer att kompetensförsörjningen inom cancervården är ett centralt område att arbeta med även i framtiden. Regeringens långsiktiga mål är att cancervården ska ha en välfungerande kompetensförsörjning. De regionala cancercentrumen (RCC) har en viktig roll för att stärka cancervården och regeringen vill att RCC:s arbete i framtiden bl.a. ska vara inriktat på att skapa en mer välfungerande kompetensförsörjning inom cancervården.

Regeringen satsar totalt 2 miljarder kronor 2015–2018 för att korta väntetiderna i cancervården. Den viktigaste åtgärden för att uppnå detta är ett förändrat arbetssätt genom införandet av standardiserade vårdförlopp. Arbetet med standardiserade vårdförlopp har överlag uppfattats som positivt av vårdens medarbetare och kan därmed bidra till en bättre arbetsmiljö.

Regeringen gör stora investeringar för att stärka kompetensförsörjningen inom hela hälso- och sjukvården, vilket även bidrar till en förbättrad kompetensförsörjning inom cancervården. I januari 2018 kom regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting överens om att fördela knappt två miljarder kronor till landstingen genom en satsning för att stödja huvudmännen i att ge goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Vidare har en särskild professionsmiljard införts som adresserar utmaningarna inom kompetensförsörjningen. Regeringen har även utökat antalet utbildningsplatser på bl.a. sjuksköterskeutbildningen, specialistsjuksköterskeutbildningen och läkarutbildningen.

Genom de stora satsningar regeringen prioriterar på personal och kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården, och den bland såväl professions- som patientorganisationer förankrade långsiktiga inriktningen för cancervården, rustar vi cancervården för framtiden.

Stockholm den 13 juni 2018

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.