Gränshinder i socialförsäkringssystemen

Skriftlig fråga 2014/15:609 av Mats Persson (FP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-06-02
Överlämnad
2015-06-02
Anmäld
2015-06-03
Svarsdatum
2015-06-10
Sista svarsdatum
2015-06-10
Besvarad
2015-06-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

 

I dag arbetspendlar omkring 18 000 personer över Öresund. Genom en vidgad arbetsmarknadsregion ökar möjligheten för människor att ta del av en större arbetsmarknad. Men det finns samtidigt gränshinder som försvårar integrationen i Öresundsregionen.

Gränshindren blir inte minst tydliga när man tittar på socialförsäkringarna. Det handlar om stora svårigheter att flytta pension, exempelvis tjänstepension, mellan länderna. Det handlar om att det uppstår stor osäkerhet vad gäller till exempel föräldraförsäkring och barnbidrag om man arbetar i Sverige och Danmark, exempelvis om man som svensk avbryter sin anställning i Sverige för att arbeta i Danmark. Vidare har det på senare tid uppmärksammats att det finns människor som har blivit ersättningsskyldiga till Försäkringskassan för att de erhållit felaktiga utbetalningar av barnbidrag. Det är orimligt.

Det återstår med andra ord mycket arbete innan det som Malmöbo är lika enkelt att arbeta och verka i Danmark som i Sverige.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ta bort de gränshinder som gör att människor kommer i kläm i socialförsäkringssystemen?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:609 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2015/4134/SF

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:609 av Mats Persson (FP) Gränshinder i socialförsäkringssystemen

Mats Persson har frågat mig vilka åtgärder som jag avser vidta för att ta bort de gränshinder som gör att människor kommer i kläm i socialförsäkringssystemen. Frågeställaren hänvisar särskilt till situationen i Öresundsregionen och tar sikte på problem som försvårar integrationen i denna region.

För det första vill jag klargöra att det är min och regeringens uppfattning att det så långt det är möjligt ska gå att röra sig obehindrat inom Norden och på den nordiska arbetsmarknaden och vi har alla ett ansvar för att verka för detta. Detta gäller inte minst inom socialförsäkringsområdet.

Det förekommer sedan lång tid ett tätt och nära samarbete mellan de nordiska länderna, både på politisk, tjänstemanna- och myndighetsnivå, med syfte att verka för att rörligheten inom Norden, inte minst i Öresundsregionen, ska fungera så smidigt som möjligt.

För att underlätta rörligheten för personer och företag etablerades Gränshinderrådet 2014. Rådet arbetar för att ta fram förslag på lösningar på gränshinder för att privatpersoner och företag ska kunna röra sig fritt över de nordiska nationsgränserna. Socialförsäkringsområet är ett av de viktiga områdena för rådets arbete.

De svenska och danska regeringarna har därutöver tillsatt en ny arbetsgrupp som ska titta på gränshinder mellan våra två länder för att sätta ännu mer fokus på och stärka tillväxt och sysselsättning i Öresundsregionen.

För det andra måste man ha klart för sig att det rör sig om rörlighet mellan självständiga stater och att alla länder har sina egna unika socialförsäkringssystem, utformade utifrån landets egna ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningar. Det som i många fall kan uppfattas som ett gränshinder är därför egentligen inget annat än en konsekvens av att ländernas socialförsäkringssystem skiljer sig åt sinsemellan. Så länge man inte enas om att harmonisera regelverken på området kommer denna situation att bestå. Att socialförsäkringssystemen skiljer sig åt mellan de olika länderna kan därför inte anses utgöra ett gränshinder i sig.

För att komma till rätta med de problem som kan uppstå till följd av detta finns samordningsbestämmelser avseende socialförsäkringarna både på EU-nivå och på nordisk nivå som ska underlätta rörlighet mellan länderna. Bestämmelserna ska bland annat säkerställa att intjänade rättigheter inte går förlorade för personer som flyttar till eller börjar arbeta i ett annat land och fastställa från vilket land som en person kan få förmåner, såsom exempelvis barnbidrag. På EU-nivå rör det sig om förordning 883/2004 och på nordisk nivå den nordiska konventionen om social trygghet från 2012, som i vissa avseenden kompletterar förordningen. Regeringen deltar aktivt i diskussioner, både på europeisk nivå och i Nordiska ministerrådets regi, om hur dessa regelverk kan utvecklas och förbättras.

Regelverket är komplext och en stor utmaning är därför att det finns lättillgänglig information om vad som gäller för gränsöverskridande aktiviteter och öka medvetenheten om vad en person som överväger att verka på arbetsmarknaden i ett annat nordiskt land bör tänka på.

Regeringen för en aktiv dialog med svenska myndigheter med anledning av detta. Bland annat har Pensionsmyndigheten i regleringsbrevet för 2015 fått ett uppdrag om informationsgivning i gränsöverskridande situationer.

För det tredje pågår på det nationella planet ett arbete med att se över våra nationella system i förhållande till en internationell kontext. Den förra regeringen tillsatte 2014 Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet, som har i uppdrag att se över försäkringsvillkoren i de svenska sociala trygghetssystemen och deras tillämpning utifrån de nya förutsättningar som globaliseringen ger i ett unionsrättsligt och internationellt sammanhang. Syftet är att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Utredningen ska särskilt beakta gränshinderproblematiken och de förslag som läggs fram ska så långt som möjligt utformas så att inte nya gränshinder uppstår. Utredningen lämnar sitt slutbetänkande den 1 mars 2016.

Stockholm den 10 juni 2015

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.