Till innehåll på sidan

Hantering av biståndet till Etiopien med anledning av konflikten i Tigray

Skriftlig fråga 2020/21:3413 av Mats Nordberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-08-04
Överlämnad
2021-08-06
Anmäld
2021-08-17
Svarsdatum
2021-08-20
Sista svarsdatum
2021-08-20
Besvarad
2021-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

 

Sverige har i många år varit en av de största biståndsgivarna till Etiopien. Bara sedan 1998 har Sverige bidragit med över 8 miljarder kronor, men även under den stora svältkatastrofen på 1980-talet var Sveriges bistånd mycket stort.

Efter att Abiy Ahmed tillträdde som premiärminister 2018 var förhoppningarna stora om en mer demokratisk och fredlig utveckling i landet. Abiy Ahmed slöt snabbt fred med ärkefienden Eritrea, till och med till priset av förlusten av territorium som Etiopien ansåg som sitt. För detta belönades han med Nobels fredspris 2020.

Därefter har tyvärr mycket förändrats. Etiopien och Eritrea kämpar nu med vapen i hand mot den etiopiska provinsen Tigray, vars huvudsakliga befolkning tigreanerna tidigare haft mycket stort inflytande över landets styrelse. Oavsett skuldfrågan beträffande konfliktens uppkomst måste det konstateras att massiva övergrepp mot civilbefolkningen har rapporterats och att regeringssidan verkar vara ansvarig för en övervägande del av dem.

Sveriges bistånd till Etiopien måste nu rimligen anpassas efter den nya situationen och tydligt användas för att betona att vårt bistånd inte är ovillkorat. Sverige har som en dominerande biståndsgivare både möjlighet och skyldighet att använda sin position för att minska övergreppen. Tills situationen har förbättrats är en markering i form av bromsande av betydande delar av biståndet och en översyn av vad biståndet går till, allt i kombination med kritisk dialog, därför på sin plats.

Min fråga till statsrådet Per Olsson Fridh är därför:

 

Hur har Sverige agerat för att med biståndet som verktyg påverka Etiopiens regering till att sätta stopp för övergreppen från regeringssidan och dess allierade i Tigray?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3413 besvarad av Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

UD2021/ 11229 Utrikesdepartementet Statsrådet Olsson Fridh Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3413 av Mats Nordberg (SD) Hantering av biståndet till Etiopien med anledning av konflikten i Tigray

Mats Nordberg har frågat mig hur Sverige har agerat för att med biståndet som verktyg påverka Etiopiens regering till att sätta stopp för övergreppen från regeringssidan och dess allierade i Tigray.

Jag delar Mats Nordbergs oro över den allvarliga situationen i Etiopien inklusive de omfattande uppgifterna om allvarliga övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter och kränkningar av internationell humanitär rätt i Tigray och andra delar av landet. Regeringen har konsekvent framfört krav på ett stopp på våldet och de övergrepp och kränkningar som parterna i konflikten rapporteras ha begått. Uppgifterna måste utredas och ansvariga ställas till svars. Sida har under året allokerat om medel inom utvecklingssamarbetet för att direkt stötta den oberoende utredning som FN genomför i samarbete med den etiopiska människorättskommissionen. Utredningens slutsatser kommer noga följas upp av Sverige och internationella partners.

Etiopien är ett av världens fattigaste länder och Sveriges utvecklingssamarbete är inriktat på långsiktiga insatser, samtidigt som det finns flexibilitet att anpassa till en föränderlig kontext. En betydande del av det svenska utvecklingsbiståndet kanaliseras genom multilaterala organisationer och civilsamhället. När de demokratiska reformerna inleddes 2018 ökade den svenska regeringen utvecklingssamarbetet för att stärka insatser för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, jämställdhet och fredsfrämjande. Genom stödet bidrar Sverige till en kontinuerlig och stärkt bevakning av situationen gällande mänskliga rättigheter, inklusive i Tigray men även i andra regioner. Den nuvarande utvecklingen understryker behovet av att stärka arbetet med fred och försoning och för mänskliga rättigheter.

Etiopien har under senare år drabbats hårt av lokalt våld och konflikt, torka, översvämningar och gräshoppsinvasioner vilket drivit många människor på flykt inom landets gränser. Covid-19 innebär därtill enorma utmaningar. Därför har Sverige också ett stort humanitärt stöd som har utökats för att möta de växande humanitära behoven.

Regeringen avser att besluta en ny strategi för utvecklingssamarbete i Etiopien mot slutet av året. Den fortsatta utvecklingen kommer att vara avgörande för hur vårt framtida utvecklingssamarbete med Etiopien utformas.

Sveriges stöd till Etiopiens befolkning är långvarigt och omfattande. Sverige är en viktig aktör i Etiopien vad gäller dialog och påverkansarbete. Tillsammans med övriga EU, FN, USA och andra aktörer fortsätter vi att aktivt verka för en lösning på konflikten, att människor i nöd nås av hjälp, att ansvariga för övergrepp och kränkningar ställs till svars, samt för full respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

Stockholm den 20 augusti 2021

Per Olsson Fridh

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.