den 9 februari
Svar på fråga 1999/2000:486 om hanteringen av skattelagarna
Finansminister Bosse Ringholm
Carl Erik Hedlund har frågat mig om vilka åtgärder jag överväger att vidta för att göra skattelagarna enklare, rakare och mer begripliga samt för att förändra attityderna hos vissa delar av skattemyndigheterna. Skattetilläggen är ett område som det särskilt refereras till.
Riksdagen antog nyligen en ny inkomstskattelag. I lagen har samlats i stort sett alla regler om hur man beräknar underlaget för statlig och kommunal inkomstskatt och om skatteberäkningen. Lagen ersätter trettiofem skattelagar. Syftet med den nya lagen är att inkomstskattelagstiftningen ska bli överskådlig och mer lättillgänglig.
Ett flertal utredningar har haft som övergripande mål att förenkla skattesystemet. Som ett exempel kan nämnas Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) som har lagt fram förslag till förenklingar i sitt betänkande Självdeklaration och kontrolluppgifter @ förenklade förfaranden (SOU 1998:12). Utredningen föreslår bl.a. att alla fysiska personer, även näringsidkare, ska använda samma blankett för självdeklaration, en allmän självdeklaration. Denna blankett ska vara förtryckt med sådana uppgifter som skattemyndigheten fått kontrolluppgifter om. En gemensam deklarationstidpunkt föreslås för samtliga självdeklarationer. Förslagen bereds för närvarande inom Finansdepartementet.
Regeringen är väl medveten om att skattetilläggsinstitutet har utsatts för kritik. Regeringen har därför tillkallat en särskild utredare med uppdrag att göra en förutsättningslös översyn av skattetilläggsinstitutet (1999 års skattetilläggskommitté, Fi 1998:07). Däri ingår bl.a. att överväga skattetilläggens förhållande till artikel 6 i Europakonventionen (dir. 1998:34).
Som framgår arbetar regeringen aktivt med att försöka förenkla reglerna på skatteområdet. Jag har för avsikt att även fortsättningsvis inom regeringen arbeta för att lagstiftningen på skatteområdet ska vara så enkel och förutsebar som möjligt.
När det gäller attityderna hos skattemyndigheterna kan generellt sägas att ett av målen för skatteförvaltningen är att tillhandahålla god service och information. Under år 1999 antogs en ny kontrollpolicy. En av utgångspunkterna är att de flesta skattebetalare vill göra rätt för sig och att den frivilliga medverkan ska understödjas av väl utbyggd service och information. Kontrollen ska förebygga och åtgärda fel och fusk. Den ska ha en preventiv effekt så att individens förtroende för kontrollen upprätthålls. Jag utgår ifrån att skatteförvaltningen följer den antagna policyn.