Svar på fråga 2022/23:391 av Pontus Andersson (SD) Hatbrott mot svenskar
Pontus Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att ta initiativ till en förändring av hatbrottslagstiftningen för att tydliggöra möjligheten att döma personer med svenskfientliga motiv för hatbrott.
Arbetet mot hatbrott är mycket viktigt. Regeringen följer frågan noga, inte minst genom det pågående regeringsuppdraget till Polismyndigheten som syftar till att uppklaringen och lagföringen av hatbrott och andra brott som hotar demokratin ska öka, samt att kompetensen inom myndigheten för att utreda dessa brott ska öka.
Det finns en straffskärpningsregel i brottsbalken som innebär att det ska beaktas som en försvårande omständighet om ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på vissa angivna grunder, bl.a. nationellt eller etniskt ursprung.
Av förarbetena till straffskärpningsregeln framgår att regeln kan vara tillämplig inte bara när exempelvis svenskar ger sig på invandrare utan också i den motsatta situationen, alltså när personer med utländskt ursprung angriper någon eller några just för att de är svenskar (prop. 1993/94:101 s. 22).
Som hatbrott räknas bl.a. också brottet hets mot folkgrupp. Justitieutskottet har uttalat att det torde stå klart att brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp omfattar hets som riktar sig mot svenskar (bet. 2012/13:JuU10). Riksdagen ställde sig bakom utskottets betänkande. Den tolkningen har varit utgångspunkt i lagstiftningsarbetet såväl före som efter riksdagens ställningstagande.
Mot denna bakgrund står det klar att det är möjligt att döma personer med svenskfientliga motiv för hatbrott. Jag ser därför inte att det finns behov av att tydliggöra lagstiftningen i detta avseende.
Stockholm den 8 mars 2023
Gunnar Strömmer