Höjning av fribeloppet

Skriftlig fråga 2016/17:9 av Tina Ghasemi (M)

till Statsrådet Anna Ekström (S)

Att studenter arbetar vid sidan av sina studier är något som är värt att uppmuntra, dels på grund av de fördelar den enskilde studenten kan tillgodoräkna sig i form av arbetslivserfarenhet och en förbättrad privatekonomi, dels på grund av att samhället som helhet vinner på att fler arbetar. Eftersom fribeloppet sätter en gräns för hur mycket man som student får arbeta utan att studiemedlet påverkas väljer många att arbeta mindre än vad de kan och skulle vilja. Det kan finnas en poäng med att behålla fribeloppsgränsen för bidragsdelen, men fribeloppsgränsen för lånedelen, som för de flesta utgör den största delen av studiemedlet, skapar hinder för de studenter som vill jobba extra vid sidan av sina studier. Av nämnda anledningar bör inkomstprövningen för studiestödets lånedel avskaffas.

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom förslag om en höjning av fribeloppet. 2011 och 2014 höjdes fribeloppet med 30 000 per år. CSN:s uppföljning av höjningen 2011 visar att den gav studerande en förbättrad ekonomi och att färre blev återbetalningsskyldiga i jämförelse med året före höjningen. Trots de positiva effekterna av tidigare höjningar har regeringen valt att inte gå vidare med förslag på ytterligare höjningar.

Jag vill därför med anledning av ovanstående fråga statsrådet Anna Ekström:

Avser statsrådet och regeringen att återkomma med förslag på ytterligare en höjning alternativt ett avskaffande av fribeloppsgränsen för lånedelen av studiestödet?