Hungersnöd på Afrikas horn

Skriftlig fråga 2021/22:1413 av Anders Österberg (S)

Anders Österberg (S)

Hungersnöd på Afrikas horn (pdf, 90 kB)

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

I stora delar av Afrikas horn har det under flera år pågått en torka. I år är torkan extra svår, och regnet har nästan helt uteblivit. I stora delar av Somalia är hungersnöden akut. Torkan i Somalia riskerar att bli den värsta på 40 år, och tusentals riskerar att dö av svält. Trots detta saknas miljarder i biståndspengar för att kunna möta problemen med torkan.

Somalias befolkning har länge plågats av konflikter, vattenbrist och svältkatastrofer. Halva landets befolkning, 7,7 miljoner människor, lider just nu av kronisk hunger. På grund av konflikter och matbrist har miljontals människor blivit internflyktingar.

Förutom den stora torkan drabbades Hargeisa av en stor och omfattande brand, där stora delar av staden har förstörts. Dussintals människor är skadade. Bland annat har marknaden som är det ekonomiska hjärtat i staden förstörts. Många familjer har fått sin försörjning från den. Främst är det kvinnors småskaliga företagande som drabbats, och kvinnor brukar vara de som bär upp familjens och ibland även släktens ekonomi. Förlusterna efter bränderna beräknas till mellan 1,5 och 2 miljarder dollar.

Motsvarande situation finns i Etiopien, där nöden försvåras i de norra delarna extra mycket på grund av krig och konflikt. DN rapporterade under föregående vecka att 300 000 barn riskerar att dö i svält innan sommaren. Tack och lov har de första transporterna med humanitär hjälp börjat nå fram till de mest drabbade områdena i landet. Det är dock av största vikt att FN tillåts (av de stridande parterna) att komma fram med humanitär hjälp till en drabbad civilbefolkning även framöver. Precis som branden har förstört i Hargeisa kommer stora områden i FDRE att vara i behov av återuppbyggnad så fort som freden eller en förhandlad vapenvila infinner sig. Även i landets övriga delar finns det oro och vissa rapporter om allvarlig hungersnöd.

Likaså finns rapporter från Kenya och Centralafrika gällande människor i varierande utsträckning som har drabbats av hungersnöd.

Det finns ett stort engagemang i Sverige för Afrikas horn, och det här är inte första gången jag lyfter hungersnöden i regionen. Tyvärr har situationen förvärrats ytterligare. Det är också viktigt att understryka att hungersnöd också är nära kopplat till säkerhetspolitik. Svält när bara två saker: desperation och våld. Jag vet att biståndsministern också har visat stort engagemang för människors rätt att få äta sig mätta.

Min fråga till statsrådet Matilda Ernkrans är:

Hur avser statsrådet att agera framåt med anledning av hungersnöd och svält på Afrikas horn?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2022-04-04 Överlämnad: 2022-04-05 Anmäld: 2022-04-06 Svarsdatum: 2022-04-13 Sista svarsdatum: 2022-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga

UD202 2 / 05769 Utrikesdepartementet Biståndsministern Till riksdagen .

Svar på fråga 2021/22:1413 av Anders Österberg (S)

Hungersnöd på Afrikas horn

Anders Österberg har frågat mig hur jag kommer agera framåt med anledning av hungersnöd och svält på Afrikas horn.

Afrikas horn upplever den värsta torkan sedan 1981. Det humanitära läget är akut. FN:s livsmedelsprogram (WFP) bedömer att runt 13 miljoner människor står inför svår hunger i år.

Många av de länder där hungern redan är som svårast, inte minst på Afrikas horn, är också länder som är särskilt beroende av livsmedelsimport från Ukraina och Ryssland. Samtidigt ser vi nu att Rysslands aggression mot Ukraina ger stigande priser på den globala livsmedelsmarknaden. Till det kommer tragiska händelser som bland annat den i Hargeisa, som Österberg nämner.

Den humanitära livsmedelsassistansen drabbas också hårt av Rysslands invasion i Ukraina. Ukraina är WFP:s största leverantör av livsmedel, mat som nu organisationen tvingas ersätta till ett mycket högre pris jämte utökade transportkostnader som också skjutit i höjden.

Sverige vidtar flera viktiga åtgärder för att stötta befolkningen på Afrikas horn i den här krisen liksom i andra kriser. För det första är Sverige världsledande i kvalitativ finansiering till FN genom fleråriga och flexibla kärnstödsavtal. Vi är exempelvis världens största givare till WFP av icke-öronmärkt stöd, stöd som organisationen kan rikta dit behoven är som mest akuta, exempelvis på Afrikas horn. Vårt kärnstöd till WFP uppgår hittills till 933 miljoner kronor för i år.

För det andra verkar Sverige för ökad användning av föregripande åtgärder innan klimatrelaterade kriser och naturkatastrofer för att minska och mildra akuta humanitära behov. Det är mer effektivt att agera innan en kris uppstår och jag kommer även fortsätta att verka för att andra länder ökar sin finansiering på detta område. Utvecklingsaktörer som Världsbanken, IMF och de regionala utvecklingsbankerna behöver också ta ansvar för att finansiera tidig varning och föregripande åtgärder i humanitära kontexter och aktioner på Afrikas horn. Vi behöver även se över hur vi bättre nyttjar existerande finansiering och mekanismer genom ett innovativt och pragmatiskt samarbete mellan olika aktörer och sektor.

För det tredje ingår det sedan länge i vårt utvecklingssamarbete till Afrikas horn att långsiktigt stärka lokala samhällens motståndskraft och anpassningsförmåga i kölvattnet av klimatförändringarnas effekter. Biståndet till Somalia och Sudan är exempel på detta, inklusive hungersnödens nära kopplingar till säkerhetspolitik, som Österberg också påpekar.

För det fjärde kommer Sverige tillsammans med EU, AU, FN och USA fortsättningsvis verka för ett obehindrat och säkert humanitärt tillträde på Afrikas horn. Skydd av civila och humanitär personal som arbetar på plats samt full respekt för folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, är av största vikt.

För det femte fortsätter våra ansträngningar för att stötta länderna på Afrikas horn att nå politiska lösningar i de svåra situationer som råder på grund av konflikten i norra Etiopien, det spända läget i Somalia och följderna av militärkuppen i Sudan. Utan politiska lösningar riskerar det humanitära akuta läget att förvärras ytterligare och övergrepp och kränkningar fortsätta.

Stockholm den 13 april 2022

Matilda Ernkrans