Socialdepartementet
|
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern
|
|
|
|
|
|
|
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1469 Inhyrd vårdpersonal av Margareta B Kjellin (M)
Margareta B Kjellin (M) har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra kontrollen av inhyrd vårdpersonal.
Att rekrytera och anställa personal är en utpräglad arbetsgivaruppgift. Det är landstingen som ansvarar för att anställa den vårdpersonal som behövs i landstingens hälso- och sjukvård. I rekryteringen ingår att kontrollera de meriter och uppgifter som de som söker en viss tjänst åberopar.
Som minister kan jag inte uttala mig om de enskilda fall som kommenterats i media under sommaren, annat än att jag förstås vill betona hur viktigt det är att arbetsgivaren försäkrar sig om att personalen har de kvalifikationer som behövs. Det är en av flera faktorer som påverkar patientsäkerheten. Om det upptäcks att någon utför sitt arbete på ett sätt som kan riskera säkerheten för patienterna måste arbetsgivaren skyndsamt vidta åtgärder för att rätta till förhållandena. Vilka åtgärder som kan bli aktuella beror helt på det enskilda fallet.
Regeringen har tagit flera initiativ för att genom långsiktiga insatser stärka hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och därmed minska vårdens behov av inhyrd personal och jag vill beskriva några exempel på sådana insatser här.
Det mest aktuella är det uppdrag regeringen beslutade den 28 juli 2016 som bygger vidare på de samtal Socialdepartementet inledde med berörda aktörer under 2015. Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet får tillsammans i uppdrag att analysera och föreslå hur samverkansarenor på nationell och regional nivå mellan aktörer med ansvar för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården kan utvecklas långsiktigt. De ska så snart som möjligt starta en dialog om samverkan inom kompetensförsörjningsområdet mellan berörda aktörer med bäring på verksamhet i hälso- och sjukvården, utbildning och arbetsmarknad. Myndigheterna ska också så långt det är möjligt säkerställa en förbättrad tillgång till statistik och prognoser över det totala kompetensbehovet i hälso- och sjukvården, oavsett driftsform eller huvudman. Myndigheterna ska genomföra uppdraget i samarbete med berörda aktörer. Senast den 31 augusti 2019 ska myndigheterna rapportera sin analys av hur den nationella samverkan kan fortgå ur ett långsiktigt perspektiv.
Regeringen bedriver vidare ett brett arbete för att personer med utländsk utbildning och yrkeserfarenhet, däribland personer med vårdutbildning, snabbare ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. Detta arbete syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen inom vården. Ett led i det arbetet är de snabbspår regeringen har tagit initiativ till, som ska stödja nyanlända att snabbare komma in i ett yrke och få ett arbete som är relevant utifrån personens utbildning, erfarenhet och intresse. Snabbspår finns i dag för en rad olika yrken, inklusive de 21 reglerade hälso- och sjukvårdsyrkena.
Regeringen har även genomfört satsningar för att förbättra valideringen av utländska utbildningar inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen, fick för detta ändamål ökade resurser i budgetpropositionen för 2016. Enligt aktuella uppgifter från Socialstyrelsen har detta möjliggjort att handläggningstiden för den första bedömningen av hälso- och sjukvårdsutbildningar från länder utanför EU/EES har kunnat kortas avsevärt. Tiden har för legitimation som läkarspecialist minskat från ca 18 månader till knappt 7 månader och för övriga legitimationsyrken från 12 månader till 3 månader. Socialstyrelsen arbetar fortsatt med att ytterligare minska handläggningstiden.
Vidare har en nationell delegation för validering tillsatts med uppdrag att verka för ett bättre fungerande och mer effektivt system för validering på nationell och regional nivå.
För många personer med utländsk utbildning är kompletterande utbildning av stor betydelse för deras möjligheter att etablera sig inom det egna yrket. Detta gäller inte minst för yrken inom hälso- och sjukvården där det krävs legitimation för att få arbeta. Regeringen genomför därför särskilda satsningar på kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning. Regeringen tillförde i 2016 års budgetproposition 25 miljoner kronor för 2016 inklusive studiemedel för detta ändamål. Satsningen föreslås öka till 75 miljoner kronor 2017, 220 miljoner kronor 2018 och 340 miljoner kronor 2019.
Mot bakgrund av att det inom vissa yrkeskategorier råder brist på utbildad personal har medel även avsatts för utbyggnad av dessa utbildningar. Det handlar bl.a. om utbildningarna till sjuksköterska, barnmorska och specialistsjuksköterska.
För att förstärka landstingens arbete med kompetensförsörjning avsätter regeringen även medel för en professionsmiljard från och med 2016.
Regeringen har, utöver det som nämnts ovan, även fattat beslut om flera myndighetsuppdrag och överenskommelser som på olika sätt berör kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 10 augusti 2016
Gabriel Wikström