Insatser för arbetslösa

Skriftlig fråga 2017/18:1632 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-08-27
Överlämnad
2018-08-28
Anmäld
2018-08-30
Svarsdatum
2018-09-11
Sista svarsdatum
2018-09-11
Besvarad
2018-09-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Nyligen rapporterade Dagens industri (den10 augusti) att Arbetsförmedlingen skär ned på inköp av upphandlade matchnings- och utbildningsaktörer. Uppemot 10 000 arbetslösa kan stå utan insats under hösten på grund av nya och orimliga budgetprioriteringar.

En prisad insats såsom stöd och matchning tappar deltagare månad för månad, och företag som är aktiva i branschen får varsla på bred front. Det är djupt oroväckande eftersom stöd och matchning är bland de få åtgärder som faktiskt mäter och åskådliggör resultat.

Anledningen till utvecklingen är att myndighetens program- och aktivitetsanslag fått drastiska förändringar till följd av den kraftiga ökningen av extratjänster. I dagsläget befinner sig 15 000 personer i åtgärden, en ökning med mer än 10 000 personer på ett år. Regeringen väljer att offra en insats som stöd och matchning och satsar i stället på dyra och ineffektiva extratjänster.

Rapportering från olika kommuner visar att aktiviteterna är tveksamma och allt annat än ”aktiva”. Personer sitter och utför mer eller mindre meningslösa aktiviteter. Åtgärden är dessutom dyr: extratjänsterna kostar 4,5 miljarder kronor för innevarande år och förväntas kosta 30 miljarder kronor ackumulerat fram till år 2021.

Åtgärden är redan hårt kritiserad eftersom den träffar fel målgrupp (SR den 8 februari) och att endast 7 procent av deltagarna får ett riktigt, osubventionerat jobb 90 dagar efter avslutad insats (DI den 10 augusti).

Nu får alltså privata aktörer stryka på foten och i värsta fall läggas ned på grund av regeringens obegripliga prioriteringar. Så här skriver Arbetsförmedlingen i sin majprognos om förklaringen bakom deras nya prioritering, där utvecklingen av extratjänster särskilt lyfts fram som central kostnadsdrivande faktor:

”Arbetsförmedlingen kommer nu, för att kunna hålla sig till tilldelade anslag avseende aktivitetsstöd (1:2 ap1) och programmedel (1:3 ap1) innevarande år, behöva begränsa antalet beslut om aktivitetsstöd och köpta tjänster för personer som ännu inte blivit långtidsarbetslösa och därmed ännu inte skrivits in i garantiprogrammen.”

Min fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson är:

 

Vad gör ministern för att undvika att tusentals arbetslösa står utan insats när hösten drar igång?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1632 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)



PAGE

2


Dnr A2018/01612/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1632 av Lars Beckman (M) Insatser för arbetslösa

Lars Beckman har frågat vad jag gör för att undvika att tusentals arbetslösa står utan insats när hösten drar igång.

Bakgrunden är att Dagens industri rapporterat att Arbetsförmedlingen skär ned på inköp av upphandlade matchnings- och utbildningsaktörer.

Påståendet att detta beror på ökningen av antalet extratjänster stämmer inte. Arbetsförmedlingen ska alltid ge insatser efter individens behov. Extratjänsterna har varit framgångsrika för att öppna dörrar till arbete och de bidrar till en välbehövlig förstärkning av välfärden.

Utvecklingen av antalet extratjänster i år har varit mer positiv än bedömningen i budgetpropositionen. Regeringen har därför i samband med vårändringsbudgeten tillskjutit 400 miljoner kronor för detta.

Därutöver har regeringen gjort en omprioritering på 300 miljoner kronor till programinsatser från andra poster där utgifterna bedöms bli lägre än tidigare beräknat. Regeringen har också nyligen beslutat att höja anslagskrediten i år för aktivitetsstöd och arbetsmarknadspolitiska program för att möjliggöra en ökad flexibilitet i användningen av resurser för arbetsmarknadsutbildningar inom bristyrken och andra insatser.

Med dessa åtgärder skapas bättre förutsättningar för att tillgodose de behov som finns för att klara matchningen av de arbetssökande.

Stockholm den 6 september 2018

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.