Till innehåll på sidan

Intellektuell funktionsnedsättning och hedersrelaterat förtryck och våld

Skriftlig fråga 2019/20:331 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-07
Överlämnad
2019-11-08
Anmäld
2019-11-12
Svarsdatum
2019-11-20
Sista svarsdatum
2019-11-20
Besvarad
2019-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

TRIS är en organisation som aktivt motarbetar förtryckande och förnedrande traditioner som hindrar individers utveckling, såsom förbud mot utbildning och lönearbete, förbud mot att förfoga över materiella resurser och förbud mot att medverka i sociala aktiviteter. TRIS motsätter sig också normer och värderingar som syftar till att begränsa individens rörelsefrihet, att utesluta individer ur en gruppgemenskap om man bryter mot en norm, att bli vilseledd eller tvingad till ett äktenskap mot den egna viljan samt att kontrollera kvinnors sexualitet genom exempelvis könsstympning.

TRIS har gjort en undersökning som visar att människor, speciellt kvinnor, som befinner sig i en hederskontext har en extra sårbarhet ifall de dessutom har en intellektuell funktionsnedsättning. Hedern är överordnad allt.

Den 23 oktober 2019 besökte TRIS riksdagen och drog det viktigaste ur undersökningen. Funktionsnedsatta som lever i en hederskontext är enligt undersökningen ofta i djup beroendeställning till sin familj. Familjen väljer ofta att gömma den funktionsnedsatta när det kommer folk, vid fester med mera. Familjen och den funktionsnedsatta har ofta bristande kunskap om funktionsnedsättningen och känner skam. Detta skapar ett hinder för att få LSS-insatser, och den funktionsnedsatta blir försummad och exkluderad. Det blir också många gånger problem när släktingar är assistenter eller god man eftersom detta leder till stor inlåsningseffekt, och myndigheter larmar om att det är brist på insyn.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vad avser socialministern att göra för att hjälpa gruppen intellektuellt funktionsnedsatta som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:331 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)




Svar på fråga 2019/20:331 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Intellektuell funktionsnedsättning och hedersrelaterat förtryck och våld

Carina Ståhl Herrstedt har frågat mig vad jag avser att göra för att hjälpa gruppen intellektuellt funktionsnedsatta som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Jag delar full ut uppfattningen att personer som har en funktionsnedsättning och som är utsatta för våld och förtryck utgör en grupp som befinner sig i en utsatt situation och som samhället måste uppmärksamma. Personer som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska ha rätt till jämlika levnadsvillkor och de insatser som ges ska utgå från respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet.

Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (Skr. 2016/17:10) är utgångspunkten för ett målinriktat och långsiktigt samordnat arbete för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, som inkluderar såväl ett funktionshinderperspektiv som insatser för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Som en del av att genomföra strategin har Myndigheten för delaktighet (MFD) samlat kunskapen om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och identifierat utvecklingsbehov och förslag till åtgärder i en särskild plan.

För att ytterligare förstärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har regeringen under året genomfört flera stora satsningar. Länsstyrelsen i Östergötlands nationella uppdrag inom området har förstärkts liksom även länsstyrelsernas arbete på regional nivå. Vidare har ett arbete påbörjats av länsstyrelserna för att inrätta regionala resurscentra för barn och vuxna som är utsatta, eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet har fått extra medel 2019 för att förstärka den nationella stödtelefonen för våldsutsatta med fokus på hedersrelaterat våld och utsatta grupper.

Jag kommer noga att följa hur personer med en intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck uppmärksammas framöver inom de åtgärder som beskrivits ovan.

Stockholm den 20 november 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.