Invandrares rätt att ta erbjudna jobb
Skriftlig fråga 2015/16:1517 av Annika Qarlsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-08-18
- Överlämnad
- 2016-08-18
- Anmäld
- 2016-08-25
- Svarsdatum
- 2016-09-02
- Sista svarsdatum
- 2016-09-02
- Besvarad
- 2016-09-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Tidigare i år frågade jag migrationsminister Morgan Johansson om hur regeringen vill anpassa reglerna för arbetstillstånd. Bakgrunden var ett uppmärksammat fall där Syed Latif fått ett bra arbete med en bra lön efter att ha läst på svenskt universitet. Latif fick ändå avslag på sökt arbetstillstånd och avvisningsbesked.
Orsaken till att Syed Latif utvisades var att Migrationsverket menade att hans rekrytering inte levde upp till gemenskapsföreträdet eftersom det var annonserat via Linkedin och inte Arbetsförmedlingen. Sedan jag och Morgan Johansson debatterade frågan sist har Centerpartiets europaparlamentariker Fredrick Federley ställt en fråga till EU-kommissionen om gemenskapsföreträdet och fått svar från Dimitris Avramopoulos. I svaret konstaterar kommissionären:
”Bestämmelserna […] påverkar inte heller tillämpningen av bestämmelserna om tredjelandsmedborgares tillgång till nationella arbetsmarknader. För tydlighetens skull kan det tilläggas att arbetssökande i praktiken har rätt att använda olika rekryteringskanaler som finns på arbetsmarknaden och att unionslagstiftningen inte kräver att alla lediga jobb förmedlas på EU-nivå.”
Det finns alltså inga hinder i EU-lagstiftningen mot att bevilja arbetstillstånd för arbeten som inte utlysts via Arbetsförmedlingen. Det står också tydligt i förarbeten att andra metoder än Arbetsförmedlingen måste kunna användas. Ändå är det så svensk lag har tolkats av förvaltning och domstol.
Självklart ska varken regeringen eller jag ändra på hur Migrationsverket eller domstolarna tolkar lagen. Förvaltningen är och ska vara självständig. Men en lag som inte ger önskade resultat bör ändras. Om Sverige utvisar hederliga, strävsamma, arbetande personer i onödan så vill jag och Centerpartiet göra någonting åt det. Senast svarade Morgan Johansson att han inte ville göra någonting åt saken. Nu vet vi att EU-reglerna inte kräver detta.
Mot den bakgrunden är min fråga till justitie- och migrationsministern:
Vad kommer ministern och regeringen göra för att svensk lag inte ska vara mer begränsande än EU kräver?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1517 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2016/05834/POL
| ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1517 av Annika Qarlsson (C) Invandrares rätt att ta erbjudna jobb
Annika Qarlsson har frågat mig vad jag avser att göra för att svensk lag inte ska vara mer begränsande än EU kräver.
Frågan om kompetensförsörjning är viktig för Sveriges konkurrenskraft. Regeringen verkar därför för ett väl fungerande regelverk för personrörlighet.
Jag vill understryka att det är Migrationsverket som fattar beslut om arbetstillstånd. Som minister varken kan eller får jag uttala mig i enskilda ärenden. Jag kan och får inte heller ingripa i eller försöka påverka hur en myndighet eller domstol hanterar enskilda ärenden.
Unionsföreträdet är en politiskt bindande princip som baseras på en resolution som EU:s stats- och regeringschefer antog 1994. Den innebär att medborgare i EU och tredjelandsmedborgare som är bosatta i EU ska ha företräde till lediga anställningar.
De svenska reglerna för arbetskraftsinvandring infördes av den förra regeringen. Då gjordes bedömningen att unionsföreträdet kräver att personer bosatta inom EU/EES och Schweiz ska få kännedom om vakanser på den svenska arbetsmarknaden. Först därefter står det arbetsgivaren fritt att rekrytera från tredjeland. Ett arbetstillstånd får därför bara beviljas om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen. Den aktuella bestämmelsen i utlänningslagen baseras på så sätt på principen om unionsföreträde. Av förarbeten framgår att arbetsgivaren kan anmäla den lediga tjänsten till Arbetsförmedlingen för utannonsering men att det inte finns något som hindrar arbetsgivaren från att välja andra rekryteringssätt. Det avgörande är att det framgår i ärendet att unionsföreträdet har respekterats.
Jag har tagit del av den skrivelse från kommissionen som Annika Qarlsson hänvisar till i sin fråga. Jag vill inledningsvis poängtera att det rör sig om ett svar från kommissionen på frågor från en EU-parlamentariker, inte ett rättsligt avgörande. I sitt svar konstaterar kommissionen att den praktiska tillämpningen av unionsföreträdet inte regleras i detalj i EU-rätten. Det betyder att det är upp till medlemsstaterna att reglera den frågan. Kommissionen redogör sedan för regler som rör jobbportalen Eures och konstaterar att EU-rätten inte kräver att alla lediga jobb förmedlas på EU-nivå. Det är naturligtvis riktigt men ska inte uppfattas som att medlemsstaterna inte kan ställa olika krav i samband med att en tredjelandsmedborgare ansöker om arbetstillstånd. Det åligger EU:s medlemsstater att respektera principer som medlemsstaterna gemensamt har ställt sig bakom, t.ex. unionsföreträdet. Det följer av lojalitetsprincipen.
Det är således upp till EU:s medlemsstater att reglera frågan om unionsföreträde i nationell rätt. Det har Sverige gjort genom de nationella reglerna för arbetskraftsinvandring, som slår fast att arbetsgivare kan använda sig av olika rekryteringssätt så länge som unionsföreträdet respekteras. Det är enligt min mening inte lämpligt att i lagstiftning slå fast vilka rekryteringssätt som uppfyller detta krav. Det är en fråga för tillämpande myndigheter. Jag kan också notera att kommissionen inte har haft några invändningar mot den svenska lagstiftningen.
Jag ser mot den bakgrunden inte någon anledning att vidta ytterligare åtgärder i den här frågan men följer naturligtvis utvecklingen på området.
Stockholm den 2 september 2016
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.