Investering i järnvägen Dannemora-Hargshamn, arbete och miljö

Skriftlig fråga 2007/08:1448 av Oscarsson, Mikael (kd)

den 4 juli

Fråga

2007/08:1448 Investering i järnvägen Dannemora–Hargshamn, arbete och miljö

av Mikael Oscarsson (kd)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

År 1992 lade SSAB ned verksamheten i Dannemora gruvor, som under 500 år var en av Sveriges mest betydande järnmalmsproducenter. År 2005 bildades Dannemora Mineral AB i syfte att återuppta driften i gruvan, och i december 2006 meddelade Bergsstaten att brytningskoncession erhållits. Miljödomstolen har nu också gett sitt tillstånd till järnmalmsbrytningen, samtidigt som ytterligare tillståndsinhämtning pågår, med målet att pårbörja järnmalmsbrytningen 2009. Att återuppta brytningen i Dannemora är inte minst viktigt ur arbetsmarknadssynpunkt för Dannemora, Östhammars kommun, ja hela Uppland och Uppsala län.

Sedan brytningen lades ned har den järnväg som användes för att frakta malmen till Hargshamn förfallit. Hastigheten har nu sänkts till 40 kilometer per timme från tidigare 70 kilometer per timme för det fåtal godstransporter som sker. Om järnvägen inte rustas upp är alternativet att frakta malmen med långtradare. Det är dock inte försvarbart – av bland annat miljöskäl och trafiksäkerhetsskäl – att frakta 4 000 ton malm med tunga fordon varje dag från Dannemora till Hargshamn. Detta innebär 70 tunga långtradare varje arbetsdag, eller en långtradare var sjätte minut i skytteltrafik från gruvområdet till hamnen i Hargshamn. Om inte Banverket satsar på järnvägen kommer Vägverket att få stå för kostnaderna med det slitage som då åsamkas vägnätet.

Alla skäl talar för att staten ska finansiera upprustningen av järnvägen, som är en del av det statligt ägda järnvägsnätet, i sin kommande infrastruktursatsning.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att säkerställa att järnvägen Dannemora–Hargshamn rustas upp, vilket är angeläget ur miljö- och arbetsmarknadsperspektiv inför framtida järnmalmsbrytning i Dannemora gruvor?