Investeringar i vägar

Skriftlig fråga 2021/22:409 av Kristoffer Lindberg (S)

Kristoffer Lindberg (S)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Riksväg 83 är en regional pulsåder och av stor vikt i det regionala vägnätet i Gävleborgs län. Den ingår därför i det så kallade prioriterade funktionella vägnätet. Utifrån denna klassificering är det av stor vikt att upprätthålla en god standard på vägen och skapa likvärdiga förutsättningar för olika transportslag. Riksväg 83 har många viktiga funktioner för hela Gävleborgs län, såsom arbets- och studiependling, godstransporter, fritidsresor, sjukvårdstransporter, fjällturism och kollektivtrafik.

Sträckningen Bollnäs–Arbrå–Vallsta byggdes klart i början på 1950-talet och är i dag uttjänt – med stora brister i trafiksäkerhet och tillgänglighet. Hastighetsbegränsningar har gjorts, vilket får konsekvenser för alla de människor och företag som är beroende av transporter längs vägen. Det finns ett stort behov av en upprustning.

Region Gävleborg har som länsplaneupprättare uppdraget från regeringen att ta fram ett förslag på länsplan enligt tilldelad ram. Redan 2008 aktualiserade Region Gävleborg nämnda vägsträckning i sin länsplan, även om planeringen inleddes tidigare än så. Sedan dess har vägsträckningen varit den mest prioriterade infrastruktursatsningen i Gävleborg, utifrån vägens beskaffenhet och antalet svåra olyckor som skett genom åren.

Stora vägprojekt är förenade med viss tidsåtgång, med hänsyn taget till projektering, förarbete, upphandlingar och så vidare. Upprustningen av denna vägsträcka har dragit ut på tiden, och kommunerna och regionen har återkommande fått besked från Trafikverket att byggstart flyttats fram. Anledningarna har varit många. Fördyringar, byte av projektledare, prioriteringar inom Trafikverket och så vidare. Trafikverkets ekonomiska kalkyl för att åtgärda vägsträckningen bedömdes initialt till cirka 100 miljoner kronor. De senaste uppskattningarna för kostnaden att rusta vägen är 430 miljoner.

I dagsläget planerar Trafikverket att åtgärda endast en mindre del av vägsträckningen. Anledningen är kostnadsutvecklingen, där hela det tänkta projektet för vägsträckan Bollnäs–Vallsta blev för dyrt (fyra gånger dyrare än de ursprungliga kalkylerna) och måste anpassas till tillgängliga medel i den regionala infrastrukturplanen. Detta innebär att trafikfarliga etapper blir kvar under en överskådlig tid.

I kommande länsplan finns fortfarande nämnda vägparti med som den högst prioriterade åtgärden. Denna gång med etappindelning och planerad byggstart till åren 2023–2024. Om detta blir verklighet denna gång har det alltså gått 15 år sedan Region Gävleborg först prioriterade upp vägsträckningen i sin länsplan, utan att några investeringar och upprustning kommit igång.

Det kan givetvis finnas flera anledningar till att olika projekt blir försenade, och med stor sannolikhet finns det både förståelse och tålamod runt om i landet för att så sker. Men när situationen utvecklar sig så att kommuner och regioner gång på gång möts av Trafikverkets budskap om att planerade upprustningar av de livsnerver som våra riksvägar runt om i Sverige utgör, skjuts på framtiden, blir det en mycket stor besvikelse och frustration för de kommuner som är beroende av denna infrastruktur för att människor och företag ska kunna bo, leva och verka i deras regioner.

Vidare skapar också sådana utdragna processer och återkommande fel i Trafikverkets ekonomiska kalkyler, en oro och osäkerhet i länets infrastrukturplanering, för andra prioriterade åtgärder, som är beroende av medlen och möjligheterna i länsplanen. Det är inte hållbart och skadar trovärdigheten såväl för de politiska beslut som ligger bakom prioriteringar i en länsplan som för ansvariga myndigheter.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Avser ministern att vidta några generella åtgärder, och i så fall vilka, för att säkerställa att Trafikverkets ekonomiska kalkyler vid infrastrukturinvesteringar håller, så att de infrastrukturprioriteringar som regionerna gör i sina länsplaner får genomslag och förverkligas?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2021-12-01 Överlämnad: 2021-12-01 Anmäld: 2021-12-02 Svarsdatum: 2021-12-08 Sista svarsdatum: 2021-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga