Ip-telefonins kapacitet och säkerhet
Skriftlig fråga 2006/07:732 av Lundh, Fredrik (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-02-27
- Anmäld
- 2007-02-27
- Besvarad
- 2007-03-07
- Svar anmält
- 2007-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 februari
Fråga
2006/07:732 Ip-telefonins kapacitet och säkerhet
av Fredrik Lundh (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
I slutet av januari 2007 försökte en pensionär i Luleå använda sitt trygghetslarm när han ramlat. Larmet gick inte fram till larmcentralen då mannen hade ip-telefoni. Först efter nio timmar hittades han liggande på golvet. Han hade fått en stroke och dog senare på sjukhuset.
Problemet med ip-telefoni är tvåfaldigt. Det finns ökad risk för linjebrott på grund av strömavbrott och serverfel. Dessutom fungerar inte den så kallade handskakningen mellan larmsystemet och ip-telefonin. Handskakningen är en teknisk fråga som teleoperatörerna och larmföretagen måste lösa, men intresset verkar vara ytterst svagt hos teleoperatörerna.
När det gäller linjebrott till följd av strömavbrott och serverfel måste Post- och telestyrelsen ställa krav på ip-telefoni om tillräcklig kapacitet för batteribackup och serverbackup så att fullgod säkerhet i nätet kan garanteras.
Sveriges Kommuner och Landsting har redan i november 2006 pekat på detta problem i ett brev till Näringsdepartementet. Runt om i Sverige ansluter sig stora fastighetsägare med tiotusentals lägenheter till bredband med möjlighet till ip-telefoni. Eftersom det är billigare än fast telefoni kommer stora delar av lägenhetsbeståndet givetvis att gå över till det allteftersom. Därmed ökar riskerna att händelsen i Luleå kommer att upprepas inom kort någonstans i landet. Att kommunerna informerar om att de inte kan garantera larmfunktionen i annat än Telias nät är inte tillräckligt, vilket dödsfallet i Luleå visar.
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att tragiska dödsfall på grund av bristande säkerhet i ip-telefoni inte ska ske?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:732 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson
Svar på frågorna
2006/07:732 Ip-telefonins kapacitet och säkerhet
2006/07:733 Otrygga trygghetslarm
2006/07:736 Bredbandsoperatörers ansvar för samhällsviktiga e-tjänster
Statsrådet Åsa Torstensson
Fredrik Lundh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att trygghetslarm inte ska påverkas negativt av brister i säkerheten vid användningen av Ip-telefoni. Fredrik Lundh har också ställt frågor till mina kolleger Maria Larsson och Nyamko Sabuni om samma sak. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna. Dessa har därför överlämnats till mig.
Jag vill till en början beklaga den mycket tragiska händelse i Luleå som Fredrik Lundh refererar till i sina frågor.
Trygghetslarm är en tjänst som upphandlas av kommuner och landsting. Huvudmännen ansvarar för att en upphandlad tjänst uppfyller de krav på säkerhet som ställs och möter de behov som finns hos användarna av tjänsten. Socialstyrelsen har uppmärksammat huvudmännen på att det är viktigt att alla som arbetar med trygghetslarm är medvetna om hur trygghetslarmens funktion kan påverkas av ny teknik. Detta innefattar såväl upphandling av larm som att personal kontrollerar att larmen fungerar både vid installation och fortlöpande hos den enskilde. Socialstyrelsen noterar särskilt behovet av skriftlig information hemma hos den enskilde vårdtagaren.
Kommuner och landsting måste förvissa sig om att vårdtagare har förstått vad det innebär för trygghetslarmets funktion om vårdtagaren väljer att använda Ip-telefoni. Trygghetslarmstjänsterna måste dock skiljas från operatörernas tjänster. Operatörer tillhandahåller information om sina tjänster men kan normalt inte ställas till svars för eventuella felfunktioner i de tjänster som deras abonnemang används till. Det är viktigt att man som konsument bildar sig en egen uppfattning om vad en tjänst innehåller och vilka för- och nackdelar som tjänsten innebär.
Konsumenter som upplever sig inte få tillräckligt god information bör vända sig till sin operatör i första hand. Operatörerna har nyligen inrättat Konsumenternas tele- och Internetbyrå som ger kostnadsfri vägledning och hjälp till konsumeter. Det finns även möjligheten att anmäla klagomål på operatörer till tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen.
Regeringen gör stora ansträngningar för att telenäten ska fungera så bra som möjligt för olika tillämpningar. Post- och telestyrelsen har till exempel i uppdrag att verka för att näten är robusta. Det årliga anslaget för detta har de senaste åren varit ca 200 miljoner kronor och finansieringen används för att upphandla insatser som ökar robustheten i näten. Vidare anslår regeringen 145 miljoner kronor under 2007 för att finansiera vissa särskilda tjänster för funktionshindrade inom området elektronisk kommunikation. Post- och telestyrelsen driver flera utvecklingsprojekt med inriktning på IT-användning för funktionshindrade.
Regeringen har nyligen givit Hjälpmedelsinstitutet ett uppdrag att samordna en särskild satsning på teknik för äldre under åren 2007–2009. Under 2007 avsätts 22 miljoner för satsningen. Regeringens förhoppning är att detta kan bidra till att skapa förutsättningar för att äldre ska känna sig trygga i sin vardag.
Fredrik Lundh frågar också om SOS Alarm AB:s tjänster. I alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm AB finns det extra projektanslag för tiden 2006–2008 om sammanlagt 4 miljoner kronor för anpassning till ny teknik. Dessa är fördelade enligt följande: 1) Positionering av nödsamtal 1,5 miljoner kronor vilket avser förberedelser och teknisk utveckling för genomförande av EU-direktiv på området, 2) Rakel 1 miljon kronor vilket avser teknisk utveckling och anpassning av det nya radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, 3) Ip-telefoni 1,5 miljoner kronor vilket avser förberedelser för anpassning av Ip-telefoni.
Post- och telestyrelsen har även utrett frågan om IP-telefoni och nödnummer och presenterat rapporten Utredning av IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. Rapporten har remissbehandlats och beredning av remissvaren pågår inom Regeringskansliet.
Det är viktigt att elektroniska kommunikationer kan utnyttjas på ett tillförlitligt sätt av samtliga grupper i samhället och därför följer jag noga utvecklingen på området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.