Karriärvägar för kliniska forskare

Skriftlig fråga 2019/20:145 av Fredrik Christensson (C)

Fredrik Christensson (C)

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

 

Kliniska forskare spelar en mycket viktig roll för överföring av forskning och innovationer till vård och patienter. I dag finns det en relativt stor andel hälso- och sjukvårdspersonal som har genomgått forskarutbildning men som inte får möjlighet att använda den kompetensen. Dessa utgör en viktig resurs som är underutnyttjad och bör tas till vara för att dra större nytta av forskning och förbättra vården, vilket skulle ge positiva och långsiktiga effekter för samhällsekonomin.

I dag är återväxten av forskande hälso- och sjukvårdspersonal vid kliniker svag, vilket kräver åtgärder. Redan i SOU 2009:43, Klinisk forskning – Ett lyft för sjukvården, föreslog utredaren att skapandet av karriäranställningar för disputerad hälso- och sjukvårdspersonal är ett kostnadseffektivt sätt att åstadkomma ett klimat för att implementera goda idéer. Förslag lades fram för tio år sedan och har lyfts fram av många organisationer efter det. Regioner har i viss mån skapat egna program, men ett nationellt program efterfrågas för att få till den kraftansträngning som verkligen behövs i nuläget. Socialstyrelsens rapport Utvärdering av universitetssjukvård från förra året visar att det behövs fler forskare med kombinationstjänster i vården och på universitet.

Min fråga till statsrådet Matilda Ernkrans är därför följande:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att skapa fler karriärtjänster för kliniska forskare? 

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad: 2019-10-10 Överlämnad: 2019-10-10 Anmäld: 2019-10-11