Klassmorfar i skolan

Skriftlig fråga 2007/08:1581 av Rothenberg, Hans (m)

den 26 augusti

Fråga

2007/08:1581 Klassmorfar i skolan

av Hans Rothenberg (m)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

I dagens skola är manliga lärarna i minoritet varvid många barn ofta saknar en närstående manlig vuxenförebild och trygghetsfaktor. För drygt tio år sedan utvecklades idén med en så kallad klassmorfar, som innebär att vuxennärvaron i grundskolan förstärks med hjälp av arbetssökande aktiva män. Runt om i Sverige har obundna ideella klassmorfarföreningar bildats för att erbjuda livserfarna vuxna som stöd och förebilder för barn i grundskola och i gymnasium.

Klassmorfar är vanligtvis en före detta arbetslös man eller kvinna, som är 55-plus med bred livs- och yrkeserfarenhet. Efter en grundutbildning certifieras vederbörande som ”klassmorfar” och anställs på en skola. Totalt är ca 500 klassmorfäder anställda i kommuner och friskolor i dag.

Erfarenheterna från mer än tio års klassmorfarverksamhet har visat sig positiva. En undersökning vid Stockholms universitet visar att barnen blir tryggare och lektionerna blir lugnare med klassmorfar i klassrummet vars närvaro ofta förhindrar att bråk och skadegörelse uppstår.

Beräkningar visar att kostnaderna för en familjehemsplacering under två års tid uppgår till närmare 1 miljon kronor. För en enda missbrukare kan samhällets kostnader under en 30-årsperiod uppgå till 12–15 miljoner kronor beroende på hur mycket kostnaderna diskonteras. Jämfört med dessa siffror är investeringar i klassmorfar många gånger såväl lönsamma som effektiva.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att utveckla modellen där ideella organisationer inom den frivilliga sektorn får möjlighet att förstärka vuxennärvaron i grundskolan och i gymnasiet?