Till innehåll på sidan

Köer och regionala skillnader i cancervården

Skriftlig fråga 2019/20:800 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-01-23
Överlämnad
2020-01-24
Anmäld
2020-01-28
Svarsdatum
2020-02-05
Sista svarsdatum
2020-02-05
Besvarad
2020-02-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Nu håller rubrikerna i svenska tidningar på att explodera i storlek när det gäller cancervården och dess bristande tillgänglighet. ”Patienter hinner dö i cancerköerna” är den allra senaste i den långa raden av oroande beskrivningar av svensk cancervårds långa köer och stora regionala skillnader mellan olika delar av landet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) visar i aktuell granskning att köerna i Region Skåne gällande lever- och bukspottkörtelcancer varit så långa att patienter med cancer som från början var möjliga att bota i stället till slut enbart blev erbjudna vård i livets slutskede.

Riksdagens utredningstjänst har sammanställt en redovisning av senast tillgängliga uppgifter gällande väntetiderna för några av de vanligaste diagnoserna som cancerpatienter drabbas av. Sex av tio kvinnor med bröstcancer får inte sin operation inom utlovad maximal väntetid. Fem av sex män med prostatacancer får inte sin strålbehandling inom maximal utlovad väntetid. Fem av sex personer med lungcancer får inte sin första behandlingsstart inom utlovad maximal väntetid. Detta är totalt oacceptabelt.

När det gäller beskrivningen att svensk cancervård är ojämlik sammanfattar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys läget på ett träffande sätt: ”Omotiverat olika – socioekonomiska och regionala skillnader i cancervården”. Myndigheten beskriver hur det finns stora omotiverade skillnader i vård och behandling av cancersjuka mellan regionerna och att dessa regionala skillnader ”vanligtvis har organisatoriska orsaker, det vill säga regionernas arbete med hur vården styrs och organiseras”. Sammantaget tenderar de regionala skillnaderna också vara större när det gäller väntetid till behandling.

Moderaterna uppmanar regeringen att skyndsamt se till att kömiljarden vidareutvecklas genom att knyta särskilda resurser till kömiljarden i syfte att korta köerna i cancervården.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka nya nationella konkreta åtgärder avser ministern att genomföra i syfte att ta bort de långa köerna inom cancervården i Sverige och de växande regionala skillnaderna?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:800 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/00352/FS

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:800 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Köer och regionala skillnader i cancervården

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka nya nationella konkreta åtgärder jag avser att genomföra i syfte att ta bort de långa köerna inom cancervården i Sverige och de växande regionala skillnaderna.

Regeringen har sedan 2015 avsatt 500 miljoner kronor årligen för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården. Huvuddelen av de statliga medlen till cancervården ska gå till arbetet med de standardiserade vårdförloppen. Tack vare systemet med standardiserade vårdförlopp utreds 77 procent av alla med misstänkt cancer på samma sätt, oavsett var i landet man bor.

Inom ramen för de standardiserade vårdförloppen finns ambitiöst satta så kallade maximala ledtider. De utgör ingen utlovad vårdgaranti, utan är mycket högt ställda mål om hur lång tid de olika momenten minst behöver ta för att kunna utföras med god kvalitet. Trots högt ställda mål ska samhället sträva mot att nå målen för ledtiderna. Mellan 2017 och 2019 var väntetidsläget på nationell nivå avseende cancer generellt sett oförändrat.

Tack vare arbetet med standardiserade vårdförlopp får cancerpatienter uppleva en mer välorganiserad och helhetsorienterad professionell process i samband med utredning och behandling. Från enkätundersökningar av SVF-arbetet vet vi också att cancerpatienternas nöjdhet med vården har förbättrats i dessa avseenden.

Regeringen är mycket medveten om läget i vården. Just därför fortsätter och utökas satsningarna på väntetiderna. Regeringen beslutade precis före jul att tillföra 4,7 miljarder kronor under 2020 för att bland annat intensifiera arbetet med att öka tillgängligheten genom en uppdaterad kömiljard och förbättrad patientsäkerheten. Kömiljarden syftar till att korta köerna i hela hälso- och sjukvården, inklusive cancervården. Regeringen gör en rad satsningar som samtliga syftar till att öka jämlikheten och tillgängligheten, inte bara genom kömiljarden. Det är viktigt att fortsätta arbeta med väntetiderna på bred front, genom olika satsningar.

Avslutningsvis avser regeringen att fortsätta följa utvecklingen av väntetiderna nogsamt. Svenska folket förtjänar en ännu bättre, mer jämlik cancervård med kortare väntetider.

Stockholm den 5 februari 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.