Till innehåll på sidan

Konfiskering och beslagtagning av bahaiers egendomar i Iran

Skriftlig fråga 2020/21:1528 av Anders Österberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-28
Överlämnad
2021-01-29
Anmäld
2021-02-02
Svarsdatum
2021-02-03
Besvarad
2021-02-03
Sista svarsdatum
2021-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Utrikesministern har fördömt och uttryckt oro för den iranska regimens brott, inklusive Irans systematiska förföljelse av sin största religiösa icke-muslimska minoritet, bahaierna. Europaparlamentets forskningsutskott EPRS konstaterade nyligen i en rapport att bahaierna kvarstår som den mest förtryckta religiösa minoriteten i Iran. De senaste månaderna har oroväckande signaler kommit som visar på att Iran genomför sina angrepp mot bahaierna mer samlat och i allt bredare grad.

I byn Ivel i norra Iran bor bahaier som är hårt arbetande jordbrukare med låg inkomst. De förtjänar sitt levebröd och uppehälle genom marken som tillhört deras familjer i generationer. Mot slutet av 2020 dömde två domstolar att 27 bahaier i Ivel olagligen äger mark och egendom. Domstolsbesluten som utfärdades av domarna Hassan Babai och Mohammad Sadegh Savadkouhi baseras på att bahaierna har en pervers ideologi och därför inte har någon legitimitet i sin äganderätt. Majoriteten av bahaiernas egendomar i Ivel är nu konfiskerade och domstolsbesluten tillåter även att dessa säljs vidare till andra i befolkningen.

Den 22 november stormade ett 100-tal myndighetsagenter över 20 bahaiers affärer och bostäder och krävde av bahaierna att de överlämnar egendomshandlingar. De simultana räderna var anordnade i åtminstone sju städer runt om landet, bland annat i Teheran, Karaj, Isfahan och Mashhad. Ägodelar såsom mobiltelefoner, datorer och läsplattor beslagtogs. Räderna skedde bara några timmar in i en 15 dagar lång landsomfattande nedstängning som annonserats för att mota spridningen av covid-19. Agenterna ignorerade helt myndigheternas egna pandemiföreskrifter under intrången i bahaiernas hem där också äldre och sjuka vistades.

De nyliga domstolsbesluten och räderna signalerar ett nytt fokus på förföljelsen. Genom att tillämpa en taktik att beslagta bahaiernas personliga egendomar i denna omfattning vill nu myndigheterna ytterligare utarma Irans bahaier. Detta är en alarmerande utveckling och ytterligare en eskalering i Irans statligt sponsrade förföljelse av dessa laglydiga medborgare vars enda önskan är att bidra till samhällsutvecklingen i landet.

Att frånta oskyldiga familjer mark och egendom på grund av deras trostillhörighet strider mot grundläggande mänskliga rättigheter. Bahaierna i Ivel har, precis som övriga medborgare, rätt till sin mark.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Kan ministern uppmana Iran att se till att bahaierna i Ivel återfår sina egendomar?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1528 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1506 av Amineh Kakabaveh (-) Relationen till Iran och fråga 2020/21:1528 av Anders Österberg (S) Konfiskering och beslagtagning av bahaiers egendomar i Iran

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag kommer att fördöma regimen i Iran och kräva att de 70 kurder som nyligen arresterats friges omedelbart, liksom andra politiska fångar och samvetsfångar, och om jag som företrädare för Sverige även kommer verka för detta inom EU. Anders Österberg har vidare frågat mig om jag kommer uppmana Iran att se till att bahaierna i Ivel återfår sin egendom. Jag besvarar frågorna samlat.

Som jag nämnt vid tidigare interpellationer och även i svar på flera riksdagsfrågor - bl. a. 44, 50, 142, 273, 325 och 549, 1046 och 1060 under nuvarande riksdagsår - är läget vad gäller de mänskliga rättigheterna i Iran fortsatt mycket allvarligt. UD:s MR-rapport från 2019 om Iran lyfter bland annat diskriminering av etniska och religiösa minoriteter.

Många kurder upplever diskriminering på arbetsmarknaden. Kurdiska aktivister har under de senaste åren gripits, fängslats och avrättats för brott mot rikets säkerhet. Ett antal kurdiska organisationer är förbjudna.

Bahaierna är en särskilt utsatt religiös minoritet. Religionen erkänns inte av Iran och dess utövare trakasseras och frihetsberövas. Även andra grupper, inte minst människorättsförsvarare, har en utsatt situation i Iran.

De senaste uppgifterna om massarresteringar, och konfiskering av egendom som drabbat individer från etniska och religiösa minoriteter är alarmerande.

Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter, Annika Ben David, har uttalat sig om bahaiernas situation i sociala medier så sent som den 1 februari.

Skyddet av och respekten för mänskliga rättigheter är central i Sveriges relation med Iran. Regeringen lyfter regelbundet dessa frågor i bilaterala kontakter på olika nivåer, inklusive i mina samtal med utrikesminister Zarif.

Vi har också ett nära samarbete inom EU, med samordnade åtgärder och gemensamma uttalanden. Sverige har argumenterat för att en EU-delegation upprättas i Teheran. Det skulle göra dialogen mellan EU och Iran, om bland annat mänskliga rättigheter, mer effektiv.

Stockholm den 3 februari 2021

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.