Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

konflikten mellan Eritrea och Etiopien

Skriftlig fråga 2003/04:1277 av Åström, Alice (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-06-01
Anmäld
2004-06-01
Besvarad
2004-06-11
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2004-06-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 juni

Fråga 2003/04:1277

 av Alice Åström (v) till utrikesminister Laila Freivalds om konflikten mellan Eritrea och Etiopien

Mellan 1998 och 2000 utkämpades ett blodigt krig mellan Eritrea och Etiopien. Detta krig slutade i en omfattande förstörelse i stora delar av Eritrea och över 120 000 döda etiopier och 20 000 dödade eritreaner. Etiopiens angrepp på Eritrea var ett folkrättsbrott. I december 2000 ingicks ett fredsavtal i Alger. USA, EU, OAU och Algeriet undertecknade och FN:s säkerhetsråd och Afrikanska Unionen ställde sig som garanter för detta avtal. Enligt avtalet skulle en gränskommission fastställa hur gränsen mellan Eritrea och Etiopien skulle dras. Gränskommissionen presenterade sitt beslut om hur demarkationslinjen skulle dras den 13 april 2002. I dag accepterar Eritrea gränskommissionens beslut. Etiopien har meddelat att man inte accepterar gränskommisssionens beslut. Nya konflikter och strider hotar, där många människors liv riskerar att åter gå till spillo.

Jag vill fråga utrikesminister Laila Freivalds:

Vad avser ministern att göra för Sveriges del samt inom EU och FN för att förmå de båda parterna att bilägga sina konflikter och i stället inleda ett fredligt samarbete, vilket skulle gagna folken i både Etiopien och Eritrea?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1277 besvarad av

den 11 juni

Svar på fråga 2003/04:1277 om konflikten mellan Eritrea och Etiopien

Utrikesminister Laila Freivalds

Alice Åström har frågat mig vad jag avser att göra bilateralt, inom EU och FN för att förmå Etiopien och Eritrea att bilägga sina konflikter och i stället inleda ett fredligt samarbete.

Som Alice Åström nämner presenterade gränskommissionen i april 2002 sitt beslut om hur gränsen mellan Eritrea och Etiopien ska sträckas. Det internationella samfundet har sedan dess agerat samstämmigt för att förmå båda parterna att acceptera gränskommissionens beslut, samt inleda en förutsättningslös dialog. Frågan har också behandlats flera gånger av FN:s säkerhetsråd där vikten av att frågan löses på fredlig väg har lyfts fram. Både Etiopien och Eritrea har understrukit att man inte avser återuppta den väpnade konflikten. FN:s fredsbevarande styrka UNMEE, till vilken Sverige bidrar med militärobservatörer, finns på plats för att bevaka gränsen och läget på marken är fortsatt stabilt.

FN:s generalsekreterare har utsett den kanadensiske före detta utrikesministern Axworthy till sitt särskilda sändebud för att bidra till att gränskommissionens beslut genomförs av parterna. Emellertid har Eritreas regering ännu inte tagit emot sändebudet för samtal, eftersom man har varit oroad att detta skulle tolkas som att man är beredd att modifiera gränskommissionens beslut. EU sände i början av april i år en ministertrojka under ledning av den irländske utrikesministern till både Addis Abeba och Asmara för att diskutera det låsta läget. Ansträngningar har också gjorts för att FN-sändebudet ska tas emot i de båda huvudstäderna. EU och FN har samarbetat nära i denna fråga.

Fredsprocessen mellan Etiopien och Eritrea diskuteras regelbundet inom EU på olika nivåer. EU har bland annat betonat vikten av att en förutsättningslös dialog inleds mellan länderna. Det finns en rad områden där båda länderna skulle ha mycket att vinna på samarbete, till exempel handel, hamnsamarbete och generellt återupprättade diplomatiska förbindelser.

Sverige verkar för att ytterligare åtgärder ska tas av EU tillsammans med övriga vittnen till Algeravtalet för att FN-sändebudet ska tas emot av parterna och för att få till stånd en dialog mellan de båda länderna. Sverige tar också bilateralt upp med båda parterna vikten av att gränskommissionens beslut respekteras och att en dialog kan inledas. Det är särskilt olyckligt att förbindelserna mellan två av världens allra fattigaste länder under flera år har varit låsta, när man i stället skulle behöva koncentrera resurser och energi på att förbättra livsvillkoren för sin befolkning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.