Könsdiskriminerande reklam
Skriftlig fråga 2011/12:646 av Engle, Kerstin (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-06-08
- Anmäld
- 2012-06-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2012-06-20
- Besvarad
- 2012-06-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 juni
Fråga
2011/12:646 Könsdiskriminerande reklam
av Kerstin Engle (S)
till statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)
Reklam som förmedlar en könsstereotyp bild till vuxna, barn och ungdomar är inte önskvärd i ett samhälle som strävar efter ökad jämställdhet mellan könen och alla människors lika värde.
Det råder en bred politisk enighet om att könsdiskriminerande reklam är problematisk och inte önskvärd i ett jämställt samhälle. I betänkandet Könsdiskriminerande reklam – kränkande utformning av kommersiella meddelanden (SOU 2008:5) föreslogs det att ett förbud mot könsdiskriminerande reklam skulle införas. Detta sade regeringen nej till.
I dag ligger möjligheten att motverka könsdiskriminerande reklam i händerna på branschens egen förmåga till självsanering. Vi socialdemokrater anser att det finns stora brister i denna förmåga. Därför vill vi återuppta beredningen av utredningens betänkande och därefter överväga förslag till lagstiftning.
Könsdiskriminerande reklam stärker den stereotypa kvinnobilden och försvårar arbetet för ökad jämställdhet, som Sveriges riksdag beslutat om. I ett av världens mest jämställda länder borde något göras för att upphäva denna dubbelmoral.
Min fråga till statsrådet är:
Avser statsrådet att ta initiativ till eller verka för att det införs lagstiftning som motverkar könsdiskriminerande reklam?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:646 besvarad av Statsrådet Birgitta Ohlsson
Svar på fråga
2011/12:646 Könsdiskriminerande reklam
Statsrådet Birgitta Ohlsson
Kerstin Engle har frågat mig om jag avser att ta initiativ till eller verka för att det införs lagstiftning som motverkar könsdiskriminerande reklam.
Jag delar Kerstin Engles uppfattning att reklam som förmedlar en könsstereotyp bild inte är önskvärd i ett samhälle som strävar efter ökad jämställdhet mellan könen och alla människors lika värde. Reklam som är könsdiskriminerande motverkar jämställdhet och går emot regeringens jämställdhetspolitiska målsättningar.
Som Kerstin Engle påpekar beslutade regeringen att inte föreslå lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam i enlighet med förslaget i betänkandet Könsdiskriminerande reklam – kränkande utformning av kommersiella meddelanden (SOU 2008:5). Ett skäl var att ett förbud mot könsdiskriminerande reklam kan komma att stå i strid med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ett annat var att regeringen inte ansåg lagstiftning vara den rätta vägen. Regeringen konstaterade att det bästa sättet att motverka könsdiskriminerande reklam är genom egenåtgärder.
Ärenden om könsdiskriminerande reklam hanteras i dag av Reklamombudsmannen (RO) som inrättades 2009 för att stärka det svenska egenåtgärdssystemet. RO avgör ca 300 ärenden per år varav en tredjedel rör könsdiskriminerande reklam. Av dessa fälls ett trettiotal.
Jag anser att egenåtgärder innebär fördelar jämfört med lagstiftning på detta område. De är snabbare och flexiblare och kan anpassas till en marknad i ständig förändring. Egenåtgärdsregler som tagits fram av branschen bidrar också till en hos branschen större förståelse, kunskap och efterlevnad. Jag kan konstatera att RO är aktiv i debatten och sprider kunskap om sina regler och avgöranden. Deras verksamhet har sedan starten 2009 blivit alltmer känd och handläggningen av ärenden sker på ett snabbt och effektivt sätt. RO bidrar därigenom på ett bra och behövligt sätt till utvecklingen av praxis.
Avslutningsvis vill jag tydligt understryka att könsdiskriminerande reklam måste motverkas. Jag anser att branschen här har ett stort ansvar för att exempelvis utbilda reklambyråanställda och aktivt motverka att reklamen blir en budbärare för en stereotyp och sexistisk bild av kvinnor och män.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.