Konsekvenser av sjukförsäkringsreglerna
Skriftlig fråga 2007/08:1525 av Axelsson, Lennart (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-08-06
- Anmäld
- 2008-08-14
- Besvarad
- 2008-08-20
- Svar anmält
- 2008-08-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 augusti
Fråga
2007/08:1525 Konsekvenser av sjukförsäkringsreglerna
av Lennart Axelsson (s)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Om ett och ett halvt år beräknar analytiker på Försäkringskassan att 20 000 personer kommer att få lämna sjukförsäkringen. I Örebro län betyder det att 800 länsbor riskerar att stå utan försörjning. I min hemkommun Nora, med ca 10 000 invånare, är det 68 personer som har varit sjukskrivna i mer än ett år. Vi tror inte att de får fortsatt sjukpenning. Om vi inte accepterar att folk är sjukskrivna måste vi kunna erbjuda alternativ. Politikerna måste göra något. Det är deras uppgift att se till att det kommer någon form av åtgärd för dessa personer, säger representanter för Försäkringskassan.
Jag tycker att det är upprörande när sjuka människor behandlas på det här nonchalanta sättet. Att först införa regler som drabbar många hårt och sedan inte ha svar på vad som händer efter att man fått lämna sjukförsäkringen är minst sagt anmärkningsvärt.
Min fråga till statsrådet är:
När kommer statsrådets besked till alla dessa oroliga drabbade, och hur ser det ut?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1525 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Svar på fråga
2007/08:1525 Konsekvenser av sjukförsäkringsreglerna
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Lennart Axelsson har frågat mig när jag kommer att lämna besked till dem som är oroliga över konsekvenserna av de nya sjukförsäkringsreglerna och hur mitt besked kommer att se ut.
Socialförsäkringsutredningen analyserade den svenska sjukförsäkringen i slutbetänkandet Mera försäkring och mera arbete (2006:86). Utredningen konstaterade att den svenska sjukförsäkringen var för mjuk och att detta ledde till godtycklighet och extremt långa sjukskrivningsperioder till förfång för både de drabbade människorna och samhället. Bland annat pekade utredningen på att Sverige avvek från andra länder genom att det inte fanns någon tidsgräns för hur länge sjukpenning kunde betalas ut och att det saknades fasta tidsgränser för hur prövningen av den försäkrades arbetsförmåga skulle ske.
Regeringens utgångspunkt har varit att så många människor som möjligt ska ges förutsättningar att försörja sig genom eget förvärvsarbete. Därför har nya regler införts som syftar till att skapa en aktivare sjukskrivningsprocess och därmed bättre möjligheter för människor att ta till vara sin arbetsförmåga. I detta syfte har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting också kommit överens om uppbyggnaden av en rehabiliteringsgaranti och utveckling av företagshälsovården. En gräns för hur länge sjukpenning kan utbetalas har också införts. Sammantaget kan sjukpenning och förlängd sjukpenning utbetalas i två och ett halvt år. Den som lider av en mycket allvarlig sjukdom kan få sjukpenning utan tidsbegränsning. Vid stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan ska sjukersättning beviljas.
Jag anser att den tidigare ordningen då människor kunde gå sjukskrivna i många år utan att få stöd för att komma tillbaka i arbete var förkastlig. För den som efter två och ett halvt års sjukskrivning ännu inte kunnat återgå till arbete men som har viss arbetsförmåga bör i stället lämpliga arbetsmarknadspolitiska insatser komma i fråga. Det ska till exempel kunna handla om sådan samhällsnyttig sysselsättning som ska kunna erbjudas individen inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.