Konsekvensutredning av Reepalus förslag

Skriftlig fråga 2016/17:1908 av Isabella Hökmark (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-09-07
Överlämnad
2017-09-08
Anmäld
2017-09-12
Svarsdatum
2017-09-20
Sista svarsdatum
2017-09-20
Besvarad
2017-09-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

När Sverige står inför ett omfattande behov av att bygga ut nya förskolor och skolor är det förvånande att regeringen väljer att gå vidare med ett förslag som i praktisk mening hotar investeringsviljan och som riskerar att redan existerande förskolor och skolor riskerar att läggas ned.

Sveriges Kommuner och Landsting menar att det inom en femårsperiod behövs ytterligare ca 600 förskolor och ca 350 skolor. Detta underbyggs av en rapport från Skanska, där behovet enligt dem uppgår till 1 000 nya förskolor och skolor inom de närmaste tio åren.

Regeringen riskerar trots allt ett nederlag, då det förslag man väljer att gå vidare med saknar stöd i Sveriges riksdag. Dock skapar regeringens agerande oro, då det riskerar fristående aktörers investeringsvilja, något som är vitalt för att kommunerna ska trygga behovet av nya förskole- och skolplatser.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Hur avser ministern att utvärdera effekterna av hur många skolor som riskerar att läggas ned med anledning av det förslag i Reepalus välfärdsutredning som regeringen väljer att gå vidare med?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1908 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Dnr U2017/03577/GV

U2017/03579/GV

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1902 av Isabella Hökmark (M) Nedläggningshot för fristående skolor och fråga 2016/17:1908 av Isabella Hökmark (M) Konsekvensutredning av Reepalus förslag

Isabella Hökmark har i fråga 2016/17:1902 frågat mig hur jag avser att analysera effekterna av att fristående skolor kan tvingas lägga ned med det förslag som Reepalus välfärdsutredning föreslår och som regeringen väljer att gå vidare med.

Isabella Hökmark har också i fråga 2016/17:1908 frågat mig om jag avser att utvärdera effekterna av hur många skolor som riskerar att läggas ned med anledning av det förslag i Reepalus välfärdsutredning som regeringen väljer att gå vidare med?

Då frågorna behandlar samma sakfråga besvarar jag dem här samlat.

Den skattefinansierade välfärden – vård, skola och omsorg – ska hålla en hög kvalitet och svara mot de behov som finns. De medel som avsätts för välfärden ska också användas för den verksamhet de är avsedda för.

Välfärdsutredningen har i sitt betänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) föreslagit ett regelverk för detta, som innebär att övervinster inte ska få tas ut ur välfärdsföretag. De offentliga medlen ska i stället investeras i verksamheten. Regeringen och Vänsterpartiet är överens om att en proposition ska läggas fram om en vinstbegränsning i skola och omsorg och att en utredning ska tillsättas som ska se över olika lösningar för att säkerställa att skattemedel används till det de är avsedda för i sjukvården. Avsikten är att lägga fram en proposition i mars 2018. Den ska utgå från välfärdsutredningens förslag, men detaljerna får avvakta till dess lagrådsremissen presenteras.

Samtidigt som vinstjakten ska stoppas ska vi värna valfriheten och mångfalden i välfärden. Därför är avsikten att idéburen sektor inte ska omfattas av det kommande förslaget om vinstbegränsning. Den idéburna sektorn är en viktig del av svensk skola och har tagit ett ansvar där andra har brustit.

Frågeställaren verkar utgå från att ett införande av en begränsning av övervinster inom skolsektorn kan leda till att många förskolor och skolor riskerar att läggas ned. Det är inte regeringens analys. Enligt en enkätundersökning av Friskolornas riksförbund 2014 är det inte möjligheten att tjäna mycket pengar som motiverat de privata aktörerna att starta skolverksamhet. Det var i stället möjligheten att kunna bidra till människors utveckling och inlärning, att kunna erbjuda utbildning av högsta kvalitet och att kunna arbeta självständigt efter egna pedagogiska idéer som var de främsta skälen.

Helt oavsett hur regleringen för privata aktörer kommer att förändras finns det ett investeringsbehov när det gäller förskolor och skolor vilket frågeställaren tar upp i interpellationen. Regeringen är medveten om de utmaningar kommunerna har. För att kommuner och landsting ska ha långsiktiga förutsättningar att utveckla välfärden utifrån lokala behov tillsköt regeringen 10 miljarder kronor till kommunsektorn i budgetpropositionen för 2017. Genom bidragsbestämmelserna till enskilda huvudmän kan detta även komma fristående skolor till del.

I budgetpropositionen för 2018 föreslås att det generella statsbidraget höjs permanent från och med 2019, med 5 miljarder 2019 och från och med 2020 med 10 miljarder kronor. Det ger kommunerna förutsättningar för att utveckla den generella välfärdens verksamheter. Vidare konstaterar regeringen att det även under 2018 ska vara möjligt för huvudmän att ansöka om statsbidrag för renovering av skollokaler och för upprustning av utemiljöer.

Stockholm den 20 september 2017

Gustav Fridolin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.