Kontrollen av efterlevandeskyddet till utrikes födda

Skriftlig fråga 2021/22:831 av Katarina Brännström (M)

Katarina Brännström (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Efterlevandepension och barnpension är ursprungligen tänkt som ett stöd till barn som blivit föräldralösa i Sverige. Det innebär att man tills man fyller 18 år kan man få 1 587 kronor per månad och om man studerar fram till 20 år för en avliden förälder, och 3 173 kr om båda är döda. Utrikes födda barn som antas komma att vistas här mer än ett år har rätt till detta ekonomiska stöd. Utöver detta kan även försörjningsstöd från kommunen och eller underhållsstöd från Försäkringskassan bli aktuellt. Det innebär en mycket gynnsam ekonomisk situation för den som kommer till Sverige i relation till andra.

Under cirka tio år fram till och med 2018 har summan för efterlevandepensioner från svenska staten till utrikes födda ökat rejält, särskilt efter 2014. Man söker enkelt genom att fylla i en blankett hos Pensionsmyndigheten. Föräldrarna behöver aldrig ha bott i Sverige och något bevis för att föräldern är död krävs inte utan man ansöker på heder och samvete. Fram till 2018 kunde man få två år retroaktivt, numera ändrat till sex månader. Vissa grupper som får detta stöd har ökat markant, och framför allt är det ensamkommande barn som ökat i systemet. Under förra året betalades exempelvis 66 miljoner ut till 3 300 personer med afghanskt eller somaliskt ursprung. 

Det kan alltså inte säkert säkerställas att alla villkor är korrekta för att få efterlevandeskydd, och det görs alltså inga kontroller för att säkerställa att föräldrarna till utrikes födda inte längre lever.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Har det vidtagits några åtgärder i syfte att förbättra kontrollerna kring efterlevandeskyddet, och avser statsrådet att vidta några ytterligare skärpningar?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2022-01-19 Överlämnad: 2022-01-19 Anmäld: 2022-01-20 Svarsdatum: 2022-01-26 Sista svarsdatum: 2022-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga