Krav på djurskydd vid offentlig upphandling
Skriftlig fråga 2014/15:685 av Åsa Coenraads (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-06-17
- Överlämnad
- 2015-06-17
- Anmäld
- 2015-06-22
- Sista svarsdatum
- 2015-06-24
- Svarsdatum
- 2015-08-10
- Besvarad
- 2015-08-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svensk mat håller hög kvalitet. Lagstiftaren ställer stora krav på högt djurskydd, låg antibiotikaanvändning och att svenska lantbrukare ska ta hänsyn till miljö och klimat.
Vi måste fortsätta att värna om den höga kvaliteteten och inte tumma på kraven. Samtidigt går det inte att blunda för att svenskt kött och svenska mejeriprodukter tappar marknadsandelar till danska och tyska producenter som inte alls håller samma standard i djurhållningen. Användandet av antibiotika är dessutom betydligt mer utbrett nere på kontinenten än i Sverige. Antibiotikan tillförs inte för att bota djuren utan i förebyggande syfte.
Moderaterna vill vända den negativa trenden och ser gärna att det offentliga går före och visar vägen. För närvarande gynnar kommuner och landsting i alltför hög grad importerade livsmedel framför svenska vid offentliga upphandlingar. Stat, kommuner och landsting köpte livsmedel och måltidstjänster för 10 miljarder kronor år 2013 så det offentliga kan göra en betydande skillnad om man i högre grad bestämmer sig för att köpa svenska livsmedel.
Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) har fattat beslut om ett nytt lagförslag som innebär att kraven ska öka på offentlig upphandling. Till Dagens Nyheter sa statsrådet häromdagen att ”det vore väldigt märkligt om den offentliga sektorn ställer krav som är lägre än den lagstiftning som vi har i Sverige”.
Även om statsrådet slår in öppna dörrar i denna fråga så är det bra att kraven skärps, men frågan är på vilket sätt. Enligt förändringar som EU beslutade om 2014 går det redan nu att ställa krav på kvalitet i stället för pris.
Därför vill jag gärna fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
- Vilka lagändringar är det som regeringen föreslår och när förväntas denna proposition ligga på riksdagens bord?
- Hur ska dessa regler utformas för att inte rubba reglerna för den inre marknaden?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:685 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Dnr Fi2015/3416 | ||
Finansdepartementet |
Civilministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:685 av Åsa Coenraads (M) Krav på djurskydd vid offentlig upphandling
Åsa Coenraads har frågat mig vilka lagändringar i upphandlingslagarna som regeringen föreslår, när propositionen med lagförslagen kan ligga på riksdagens bord och hur bestämmelserna ska utformas för att inte rubba reglerna för den inre marknaden.
De EU-direktiv som ligger till grund för den svenska upphandlingslagstiftningen har setts över i syfte att bl.a. säkra god kvalitet och djuromsorg beträffande livsmedel som upphandlas. Regeringen beslutade nyligen en lagrådsremiss med förslag till nya lagar som ska genomföra direktiven. Föredragningen i Lagrådet beräknas avslutas under hösten. Min avsikt är att propositionen med lagförslagen ska lämnas till riksdagen i sådan tid att lagarna kan träda i kraft inom EU-direktivens genomförandefrister, dvs. våren 2016.
Enligt min mening har djurskyddet hittills inte beaktats i tillräcklig utsträckning vid upphandlingar. Detta vill jag ändra på. För mig saknar det betydelse huruvida det, som Åsa Coenraads uttrycker det, handlar om att slå in öppna dörrar. Det viktiga för mig är att få till stånd en förändring och tillse att upphandling med offentliga medel i praktiken används strategiskt för att bl.a. stärka djurskyddet. Jag och regeringen har och kommer bl.a. därför vidta följande åtgärder.
För det första kommer stödet till upphandlande myndigheter
förstärkas i och med inrättandet av den nya myndigheten, Upphandlingsmyndigheten. Fr.o.m. september kommer alltså stödet att stärkas i fråga om bl.a. vilka krav på djurskydd som kan ställas i upphandlingar och hur djurskyddskriterier kan användas för att utvärdera anbud på kvalitet. För det andra har regeringen inlett ett arbete med att ta fram en nationell upphandlingsstrategi i vilken miljöhänsyn och sociala hänsyn är centrala perspektiv. Strategin kommer att tas fram i samarbete med den kommunala sektorn. För det tredje har regeringen tagit initiativ till att arbeta fram en nationell livsmedelsstrategi för att skapa förutsättningar för tillväxt i hela livsmedelskedjan. En sådan strategi kommer att stödja en ökad svensk matproduktion och en ökning av andelen svenskt och ekologiskt när det gäller konsumtionen av livsmedel.
Det ovan beskrivna arbetet ska givetvis bedrivas med beaktande av att den strategiska användningen av upphandling inte strider mot EU-rätten eller mot Sveriges övriga internationella upphandlingsrättsliga åtaganden. När det gäller den nationella livsmedelsstrategin, förutsätter den självklart att Sveriges förpliktelser som medlemsstat i både EU och WTO iakttas.
Stockholm den 10 augusti 2015
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.