Kriminalisering av rymningar
Skriftlig fråga 2021/22:1602 av Adam Marttinen (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-05-17
- Överlämnad
- 2022-05-18
- Anmäld
- 2022-05-19
- Svarsdatum
- 2022-05-25
- Sista svarsdatum
- 2022-05-25
- Besvarad
- 2022-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Sverigedemokraterna har länge velat se en kriminalisering av rymningar från anstalter. I och med att det rent straffrättsligt är riskfritt att försöka rymma kan det i sig utgöra ett incitament för intagna att försöka rymma. Ett rymningsförsök kan sedan leda till att den som rymmer begår handlingar som från början inte var planerade men som i stunden krävs för att fullfölja en rymning. Personer kan tas som gisslan och skadas, fordon kan stjälas och framföras med risk för andra, och inte minst drabbas tidigare brottsoffer, anhöriga och samhället av en oro när exempelvis farliga individer är på rymmen.
Den 27 april 2022 ställde sig en majoritet i riksdagen bakom ett förslag om att kriminalisera rymningar från anstalt.
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet genom att hänvisa till att andra konsekvenser kan vara tillräckligt, exempelvis möjligheter att begränsa förutsättningar för permissioner, villkorlig frigivning och vistelser utanför anstalt genom utslussningsåtgärder.
Riksdagen har genom sitt tillkännagivande markerat att denna typ av konsekvenser inte utgör en tillräckligt tydlig konsekvens och förordar i stället en kriminalisering av handlingen.
Jag vill därför fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
På vilket sätt kommer regeringen att tillgodose vad riksdagen har tillkännagett för regeringen när det gäller kriminalisering av rymningar?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1602 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1602 av Adam Marttinen (SD)
Kriminalisering av rymningar
Adam Marttinen har frågat mig på vilket sätt regeringen kommer att tillgodose vad riksdagen har tillkännagett för regeringen när det gäller kriminalisering av rymningar.
Frågan om kriminalisering av rymningar från anstalter uppkommer då och då. Det är naturligtvis mycket allvarligt när sådana rymningar sker. Detta i synnerhet när det finns risk för eller förekommer att personer som avviker begår nya brott. Ansvariga myndigheter arbetar aktivt med frågor om säkerhet och antalet rymningar och avvikelser från anstalt eller permissioner är förhållandevis få. Exempelvis har det inte förekommit några rymningar från häkten eller anstalter i säkerhetsklass 1 eller 2 på flera år.
Regeringen har nyligen beslutat om flera nya uppdrag till den pågående utredningen som ser över delar av lagstiftningen om hemliga tvångsmedel. Det handlar bland annat om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation för att lokalisera personer som uteblivit eller avvikit från verkställighet av fängelse och andra påföljder. Preskriptionsutredningen har också lämnat förslag om att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas. Det gäller även sådana straff där verkställigheten har avbrutits, t.ex. för att den dömde avvikit.
När det sedan gäller konsekvenserna för den dömde ska den som begår ett brott i samband med eller under en rymning givetvis straffas särskilt för den brottsligheten. En rymning eller en avvikelse för också med sig konsekvenser för den dömde genom att möjligheterna till permission och andra vistelser utanför anstalt minskar. En rymning kan också innebära en längre tid i fängelse eftersom den villkorliga frigivningen kan skjutas upp med anledning av ett sådant agerande. För ett drygt år sedan trädde dessutom lagstiftning i kraft som innebär att uppskjuten villkorlig frigivning kan komma i fråga i fler fall än tidigare vid misskötsamhet, t.ex. i form av rymningar eller avvikelser.
Med det sagt är jag öppen för att titta på om det finns behov av ytterligare förändringar. Regeringen kommer i närtid att återkomma till frågan.
Stockholm den 25 maj 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.