Landsbygdens konkurrenskraft

Skriftlig fråga 2020/21:1399 av Ann-Britt Åsebol (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-21
Överlämnad
2021-01-22
Anmäld
2021-01-26
Svarsdatum
2021-02-03
Sista svarsdatum
2021-02-03
Besvarad
2021-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Äganderätten är en grundbult i vår demokrati och fundamentet i en fungerande marknadsekonomi. Den svenska äganderättens ställning har historiskt varit av vikt för ett starkt och konkurrenskraftigt skogsbruk, en näringsverksamhet som i dag står för ett exportvärde på 125 miljarder. Dessvärre ser vi i dag hur äganderättens ställning hotas av en politisk agenda som syftar till att begränsa markägares rätt att nyttja sin egendom.

Dagens rättsosäkra tillämpningar av artskyddsförordningen och regeringens plan för att utöka landets nyckelbiotoper är ytterligare hot mot det svenska skogsbruket och äganderätten. Livskraftiga fågelarter och oätliga svampar har hindrat privata markägare att avverka stora områden skog på grund av snäva myndighetstolkningar av artskyddsförordningen. Till sin karaktär blir dessa myndighetsbeslut närmast konfiskatoriska eftersom dessa beslut gör skogen ekonomiskt värdelös utan att någon kompensatorisk ersättning utgår från det allmänna.

Det finns beklämmande exempel där skogsbrukare använt sin skog som pensionsförsäkring och på ålderns höst genom godtyckliga myndighetsbeslut fått en skog som är osäljbar. LRF har pekat på att regeringens aviserade nyckelbiotopsinventering kan komma att innebära problem för skogsägarnas rätt att bruka skogen i nordvästra Sverige, i synnerhet i Dalarna, eftersom dessa skogar antas hysa rödlistade arter som kan innebära omfattande avverkningsförbud, detta trots att det rör sig om skog som brukats och avverkats regelbundet i flera hundra år.

På samma sätt är det svenska strandskyddets omfattning en långtgående inskränkning av människors möjlighet att råda över sin egendom. Syftet med strandskyddet är att värna tillgängligheten för allmänheten runt våra sjöar. I Dalarna, där vi har en halv kilometer strand per hushåll, säger det sig självt att nuvarande reglering är klart överdriven. Men med den svenska naturbildens utbud av vattendrag, havskuster och sjöar har det svenska strandskyddets nuvarande omfattning blivit ett av de större hindren för nybyggnation, som i synnerhet slår hårt mot den utvecklingspotential vi har att tillgå i attraktiva nya boenden i anslutning till vatten. 

Regler tillkommer sällan med onda intentioner, men med dagens tillämpning och olika regleringar staplade på varandra utgör dessa ett reellt hot mot en välfungerande äganderätt och möjligheter att bruka och nyttja sin mark på ett sätt som är nödvändigt för jobb och tillväxt. Vi vill inte acceptera den tydliga urholkning av äganderätten vi i dag ser.

Moderaterna vill se en äganderättsutredning som har till syfte att genomgripande analysera hur äganderätten i Sverige kan värnas och stärkas. Tillämpningen av artskyddsförordningen måste bli proportionerlig och rättssäker samtidigt som nyckelbiotopsinventeringen måste pausas till dess att det finns accepterade inventeringsmetoder. Strandskyddet måste moderniseras, och regelverket för avhysningarna måste tillvarata markägarens intressen. 

Min fråga till statsrådet Jennie Nilsson är:

 

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att stärka den svenska landsbygdens konkurrenskraft och utvecklingspotential och för att skydda äganderätten, som är en av grundbultarna i en fri demokrati?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1399 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N202 1 / 0 01 93 /RTL Näringsdepartementet Landsbygdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1399 av Ann-Britt Åsebol (M)

Landsbygdens konkurrenskraft

Ann-Britt Åsebol har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att stärka den svenska landsbygdens konkurrenskraft och utvecklingspotential och för att skydda äganderätten som är en av grundbultarna i en fri demokrati.

Förutsättningarna, utmaningarna och utvecklingsmöjligheterna varierar stort mellan Sveriges olika landsbygder. Det kan handla om skillnader i demografi, närheten till större städer, tillgång på naturresurser, näringslivsstruktur, attraktivitet för turism etc. Insatserna för landsbygdsutveckling och regional utveckling ska därför ta hänsyn till dessa skillnader, vilket också varit en utgångspunkt för regeringens utformning av den sammanhållna landsbygdspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken.

Den sammanhållna landsbygdspolitiken som presenterades i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179), har som mål att Sverige ska ha en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Propositionen innehåller ett flertal satsningar som förbättrar villkoren för Sveriges landsbygder. Däribland kan nämnas särskilt driftstöd till lanthandlarna i sårbara och utsatta områden, en fortsatt satsning på statlig närvaro i hela landet genom etablering av fler servicekontor, en särskild satsning på drift och underhåll av vägar och järnvägar samt fortsatt bredbandsutbyggnad i hela landet.

I januariavtalet som är en sakpolitisk överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna finns också ett flertal åtgärder som nu genomförs för att göra det möjligt att leva och bo på landsbygden. Som exempel kan jag nämna satsningar på ökad konkurrenskraft för jordbruket, ökad tillgång till utbildning i hela landet samt utredningarna om strandskyddslagstiftningen och införandet av ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag. Allt detta är bara ett axplock av insatser som regeringen gör på området.

Regeringen beslutade 2019 att tillsätta en utredning som fick uppdraget att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen som tog namnet Skogsutredningen 2019 lämnade den 30 november 2020 sitt slutbetänkande – Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73) till miljö- och klimatministern.

Utredningen om översyn av strandskyddet (M2019:01) har nyligen avslutat sitt uppdrag. Av kommittédirektiven (dir. 2019:41) framgår att utredningen ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Det ska enligt direktiven bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Utredningens förslag ska även syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Utredningen överlämnade sitt betänkande Tillgängliga stränder – Ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) till miljö- och klimatministern den 14 december 2020. Då de båda utredningarnas betänkanden för närvarande bereds i Regeringskansliet kan jag inte föregå denna process.


Stockholm den 3 februari 2021


Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.