Svar på fråga 2020/21:1399 av Ann-Britt Åsebol (M)
Landsbygdens konkurrenskraft
Ann-Britt Åsebol har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att stärka den svenska landsbygdens konkurrenskraft och utvecklingspotential och för att skydda äganderätten som är en av grundbultarna i en fri demokrati.
Förutsättningarna, utmaningarna och utvecklingsmöjligheterna varierar stort mellan Sveriges olika landsbygder. Det kan handla om skillnader i demografi, närheten till större städer, tillgång på naturresurser, näringslivsstruktur, attraktivitet för turism etc. Insatserna för landsbygdsutveckling och regional utveckling ska därför ta hänsyn till dessa skillnader, vilket också varit en utgångspunkt för regeringens utformning av den sammanhållna landsbygdspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken.
Den sammanhållna landsbygdspolitiken som presenterades i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179), har som mål att Sverige ska ha en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Propositionen innehåller ett flertal satsningar som förbättrar villkoren för Sveriges landsbygder. Däribland kan nämnas särskilt driftstöd till lanthandlarna i sårbara och utsatta områden, en fortsatt satsning på statlig närvaro i hela landet genom etablering av fler servicekontor, en särskild satsning på drift och underhåll av vägar och järnvägar samt fortsatt bredbandsutbyggnad i hela landet.
I januariavtalet som är en sakpolitisk överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna finns också ett flertal åtgärder som nu genomförs för att göra det möjligt att leva och bo på landsbygden. Som exempel kan jag nämna satsningar på ökad konkurrenskraft för jordbruket, ökad tillgång till utbildning i hela landet samt utredningarna om strandskyddslagstiftningen och införandet av ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag. Allt detta är bara ett axplock av insatser som regeringen gör på området.
Regeringen beslutade 2019 att tillsätta en utredning som fick uppdraget att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen som tog namnet Skogsutredningen 2019 lämnade den 30 november 2020 sitt slutbetänkande – Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73) till miljö- och klimatministern.
Utredningen om översyn av strandskyddet (M2019:01) har nyligen avslutat sitt uppdrag. Av kommittédirektiven (dir. 2019:41) framgår att utredningen ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Det ska enligt direktiven bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Utredningens förslag ska även syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Utredningen överlämnade sitt betänkande Tillgängliga stränder – Ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) till miljö- och klimatministern den 14 december 2020. Då de båda utredningarnas betänkanden för närvarande bereds i Regeringskansliet kan jag inte föregå denna process.
Stockholm den 3 februari 2021
Jennie Nilsson