Lantmäteriets handläggningstider

Skriftlig fråga 2019/20:1550 av Lars Beckman (M)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

Uppskattningar finns som säger att statens och kommunernas bruttokostnader för samhällsbyggnadsprocessen uppgår årligen till 8–10 miljarder kronor. Handläggning av detaljplaner, bygglov och fastighetsbildning finansieras genom att staten och landets kommuner tar ut avgifter av sökande.

Den sammanlagda handläggningstiden för att få fram byggrätt, vägrätt, banrätt, bygglov och fastighetsbildning avgör möjligheten att effektivt tillgodose behovet av nya bostäder, vägar och järnvägar. För den enskilda fastighetsägaren är det svårt att förstå att beslut om bygglov kan lämnas inom fyra veckor medan beslut om fastighetsbildning kan lämnas först efter 40 veckor.

Problemen beskrivs sedan lång tid tillbaka vara följande:

• Lagstiftningen stöttar inte en digital process.

• Organisationsövergripande styrning och samverkan saknas.

• Finansieringsmodeller stöder inte utveckling av den digitala processen.

• Det finns en kompetens- och kapacitetsbrist.

• Det är brist på öppna data.

I Lantmäteriets fastställda verksamhetsplan för 2020 anges målet vara att ”följa att vi har en stabil och förutsägbar handläggningstid samt säkerställa att vi har handläggningstider utifrån kundernas och samhällets behov”. Inom förrättningsverksamheten är ”fokus under 2020 att bättre förstå Lantmäteriets kunder, utveckla och digitalisera den stödjande tekniken samt fortsätta utveckla arbetssätt”.

I Lantmäteriets tertialrapport 1 för 2020 redovisas bland annat att Lantmäteriet i maj startade arbetet med att utveckla ett nytt handläggningsstöd för ärendeplanering och ärendehantering inom förrättningsverksamheten, som planeras vara klart i slutet av 2024. Vidare kan utläsas att fastighetsbildningsverksamheten gett ett mycket stort ekonomiskt överskott under årets fyra första månader, 56,4 miljoner kronor högre än budgeterat resultat samt att verksamheten hittills inte sett någon effekt av covid-19-pandemin på omsättningen.

Handläggningstid, veckor

Typ av ärende:	2019	Mål 2020	Resultat Tertial 1 år 2020	Mål 2021	Mål 2022
Privat bostadsbyggande,	34	34	33	34	34
Privat mark- och Fastighetsutveckling	57	54	53	54	54
Kommersiell och offentlig mark- och Fastighetsutveckling	62	54	56	56	56
Jord- och skogsbruk,	57	56	53	56	56
Infrastruktur	123	119	125	119	119
Samhällsservice	101	100	119	100	100
Fastighetssamverkan och gemensamt nyttjande	114	105	108	105	105

Tabellen visar att handläggningstiderna inte minskar utan till och med ökade under årets första månader vad avser infrastrukturområdet. Målsättning saknas uppenbarligen för att under de kommande åren minska handläggningstiderna.

Effektiv fastighetsbildningsverksamhet i hela landet med korta kötider är av mycket stor betydelse för byggandet av bostäder, vägar och järnvägar samt för utveckling av fastigheter för olika typer av näringsverksamhet.

De kommande åren bedöms satsningar på till exempel infrastruktur bli ännu viktigare för svensk ekonomi. Förväntningar finns om stora offentliga investeringar på detta område.

Att handläggningstider inom lantmäteriområdet inte minskar trots taxehöjningar signalerar strukturella problem, och det är oroväckande att digitaliseringen inte ger resultat i form av kortare handläggningstider. Detta riskerar att försena byggandet av bostäder, vägar och järnvägar.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

Vilka konkreta strukturella åtgärder avser statsrådet att vidta för att komma till rätta med det mångåriga problemen med långa handläggningstider och höga lantmäterikostnader för enskilda fastighetsägare?