Luftfartsverket och Sveriges flygtrafikledning

Skriftlig fråga 2019/20:1249 av Jens Holm (V)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

På grund av coronakrisen har nationell och internationell flygtrafik i det närmaste avstannat helt. Luftfartsverket utgör en central del av svensk infrastruktur med ansvar för en väl fungerande civil och militär flygtrafiktjänst i svenskt luftrum. Luftfartsverket ska även genomföra ett antal regeringsuppdrag, i huvudsak för att tillgodose Försvarsmaktens behov. Flygtrafiktjänsten är och måste hanteras som en del av hela flygkedjan och måste fungera för att det ska gå att flyga civilt och militärt, såväl nationellt som internationellt. Luftfartsverket, som till ca tre fjärdedelar finansieras av avgifter från de civila flygande kunderna, har nu på kort tid tappat största delen av sina intäkter – men alla kostnader finns kvar.

Den rådande situationen sätter ljuset på att denna finansieringsmodell är undermålig. Det behövs på längre sikt ett mer robust ramverk som kan garantera leverans av flygtrafikledning även i kristider.

Luftfartsverket omfattas inte av den lagstiftning som möjliggör så kallat korttidsarbete och har heller inte beviljats ekonomiskt stöd av uppdragsgivaren och ägaren, det vill säga staten.

Luftfartsverket har, av ekonomiska skäl, i dagarna varslat 500 medarbetare om uppsägning. Det är uppenbart att en stor del av svensk flygtrafikledning nu är hotad, något som fackförbundet ST har påpekat för regeringen och trafikutskottets och försvarsutskottets ledamöter. De vädjar om ett skyndsamt agerande för att värna flygtrafikledningen i Sverige.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att verka antingen för att ekonomiska medel tillförs Luftfartsverket så att verket kan fullfölja sitt arbete eller för att de anställda på Luftfartsverket ska omfattas av reglerna för korttidspermitteringar?