Mänskliga rättigheter i Kina

den 22 april

Svar på fråga

2008/09:855 Mänskliga rättigheter i Kina

Utrikesminister Carl Bildt

Annelie Enochson har frågat mig vad jag avser att göra för att tydliggöra Sveriges och EU:s krav på respekt för mänskliga rättigheter i Kina.

Jag delar den oro som Annelie Enochson uttrycker över efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Kina. Denna oro delas också av EU och ligger till grund för hur Sverige och EU agerar.

Vi kritiserar ofta, och med rätta, i många sammanhang Kina för bristande demokratisk utveckling. Kina är en enpartistat och respekten för de mänskliga rättigheterna brister. Avsaknaden av rättssäkerhet, bruket av dödsstraff och att Kina ännu inte har ratificerat konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter är exempel på frågor som såväl Sverige som EU regelbundet tar upp med kinesiska företrädare. Även inskränkningarna i yttrande‑, religions- och föreningsfriheten uppmärksammas. Men vi noterar och uppmuntrar även de förbättringar som vi kan se. Ett exempel på detta är den överprövning av alla utfärdade dödsdomar som numera görs av högsta domstolen, och som av allt att döma har lett till att antalet verkställda dödsdomar har minskat. En annan är Kinas första offentliga handlingsplan för mänskliga rättigheter som offentliggjordes i mitten av april. Ett positivt tecken är att akademiker och det framväxande civila samhället haft större inflytande vid framtagandet av den tvååriga handlingsplanen än vad som tidigare har varit brukligt.

Även om mycket återstår att göra och en rad av de omständigheter som råder i landet är oacceptabla, så finns det mycket som pekar på att individens handlingsutrymme inom den privata sfären har vidgats betydligt i Kina. I det långa perspektivet har icke negligerbara förbättringar skett, även om det naturligtvis inte betyder att vi får blunda för eller ursäkta de grova kränkningarna av de mänskliga rättigheterna som alltjämt förekommer.

Såväl Sverige som EU framför regelmässigt vid möten med företrädare för den kinesiska regimen att respekten för de mänskliga rättigheterna måste förbättras. Jag uttryckte senast vid samtal jag hade med utrikesminister Yang i Peking den 2 mars i år oro för situationen för MR och kulturell mångfald. Vad gäller mångfalden hänvisade jag speciellt till situationen i Tibet.

Den MR-dialog som EU har två gånger per år med Kina utgör en kanal för att regelbundet och grundligt resa dessa frågor. Vid dessa tillfällen diskuteras dels övergripande MR-frågor, dels har en EU-lista överlämnats omfattande ett drygt hundratal politiska fångar som EU uppmärksammar och vill få mer information om. Vi har även nationellt en kanal genom de MR-konsultationer som hålls mellan delegationer ledda av Sveriges respektive Kinas MR-ambassadörer.