Mänskliga rättigheter i Turkiet

Skriftlig fråga 2016/17:1783 av Amineh Kakabaveh (V)

Amineh Kakabaveh (V)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

I Turkiet fortsätter arresteringarna av politiska motståndare, människorättsaktivister och journalister. Fler än 40 000 människor har fängslats sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016. Över 5 000 av HDP:s medlemmar, bl.a. partiledarna och folkvalda företrädare, är fängslade.

Den 5 juli i år arresterades 10 aktivister och medlemmar i Amnesty under en konferens om IT-säkerhet på ön Büyükada nära Istanbul. De anklagades senare för terrorism. Efter en tid släpptes fyra av dem mot borgen. De har nu åter gripits. Det finns inga som helst belägg för att någon av de gripna gjort sig skyldiga till något brott. Anklagelserna är tagna ur luften.

Amnesty Internationals generalsekreterare Salil Shetty kommenterar beslutet om arresteringarna med orden sanning och rättvisa är nu något fullständigt främmande för dagens Turkiet och det har blivit ett brott att stå upp för mänskliga rättigheter i Turkiet samt att man i relationerna med Turkiet inte kan fortsätta med business as usual. Jag delar helt Shettis bedömning. Den senaste tidens gripanden av kritiska journalister, människorättsförsvarare och politisk opposition ger stor anledning till oro över demokratins ställning i landet. Det krävs i dag radikala åtgärder för att förmå Turkiet att respektera mänskliga rättigheter. Ett första steg i den riktningen vore att Sverige krävde omedelbar frigivning av de arresterade Amnesty-aktivisterna och alla andra politiska fångar.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att Sverige som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, ska verka för att Turkiet friger de gripna Amnesty-medlemmarna och alla andra politiska fångar?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2017-08-08 Överlämnad: 2017-08-09 Besvarad: 2017-08-23 Sista svarsdatum: 2017-08-23 Anmäld: 2017-08-31
Svar på skriftlig fråga