maskerade demonstranter
Skriftlig fråga 2000/01:1441 av Hansson, Roy (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-20
- Besvarad
- 2001-07-19
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 juni
Fråga 2000/01:1441
av Roy Hansson (m) till justitieminister Thomas Bodström om maskerade demonstranterJustitieministern förespråkade att poliser, som har till uppgift att övervaka demonstrationer, ska ha sina hjälmar märkta. Anledningen till märkningen är att möjliggöra identifiering av enskilda poliser vid eventuell utredning.
Nu visar det sig att demonstranter uppträder maskerade, vilket försvårar identifiering. I många andra fall, t.ex. i bank-, post- och butikslokaler, kopplas maskering direkt ihop med att individen avser att begå något brottsligt. Demonstrationsanordnarna bär ett stort ansvar för deltagarnas uppträdande, och borde utesluta maskerade meddemonstranter. Om inte detta görs måste polisen få möjlighet att ingripa.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieministern:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att förhindra att maskerade kan deltaga i demonstrationer?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1441 besvarad av
Svar på frågorna 2000/01:1434 om maskering vid demonstrationer, 1439 om förbud av maskering för demonstranter, 1440 om åtgärder mot maskerade demonstranter och 1441 om maskerade demonstranter
Justitieminister Thomas Bodström
Med anledning av händelserna i samband med Göteborgsmötet har Anita Sidén, Sten Tolgfors, Anders Sjölund och Roy Hansson frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att deltagare i demonstrationer uppträder maskerade.
Vid flera demonstrationer på senare tid har deltagare uppträtt maskerade. Vid Göteborgsmötet var ett stort antal av de mest aktiva i angreppen mot polisen och skadegörelsen maskerade. Maskeringen hade rimligen inget annat syfte än att försvåra identifiering av deltagarna för att förhindra lagföring.
Rätten att demonstrera är en fundamental rättighet i vårt samhälle. Den är därför skyddad av regeringsformen och får begränsas endast till skydd för de särskilda ändamål som uttryckligen anges där. Demonstrationsfriheten får således begränsas om det behövs med hänsyn till allmän ordning och säkerhet vid demonstrationen eller till trafiken samt om det behövs med hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka epidemi.
Det är polismyndigheten som prövar frågor om tillstånd att anordna demonstrationer. Polisen har rätt att i samband med tillståndsprövningen meddela de villkor som behövs för att ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas vid demonstrationen. Det är för närvarande inte möjligt att föreskriva att demonstranter inte får vara maskerade. Ett sådant villkor har ansetts gå utöver de begränsningar av demonstrationsfriheten som regeringsformen tillåter.
Det krävs naturligtvis starka skäl för varje åtgärd som skulle kunna uppfattas som en inskränkning av demonstrationsfriheten. I en demokrati måste det finns ett mycket stort utrymme för den enskilde att offentligt ge uttryck för sina åsikter oavsett vilka åsikterna är och hur den enskilde väljer att framföra dem.
Det kan vidare undantagsvis finnas goda skäl för att inte vilja avslöja sin identitet vid en demonstration. Vid demonstrationer mot diktaturregimer kan deltagare eller deras anhöriga riskera att bli utsatta för repressalier om det blir känt vem som deltagit i protestaktioner mot regimen. Det kan också tänkas fall då användande av masker eller annan maskering utgör ett symboliskt eller humoristiskt inslag i en fredlig demonstration. Vidare finns det människor som av religiösa skäl döljer sitt ansikte.
I våra grannländer Norge och Danmark har förbud mot att uppträda maskerad vid demonstrationer införts. Jag har informerat mina norska och danska kolleger om att jag önskar ta del av deras erfarenheter och diskutera frågan vid det nordiska justitieministermöte som kommer att hållas i augusti i år. Även i Sverige har frågan diskuterats. Den har också prövats av riksdagen vid flera tillfällen de senaste åren. Så sent som i februari i år behandlade justitieutskottet en motion om rätt för polisen att identifiera maskerade demonstranter, även om inget brottsligt inträffat. Riksdagen har emellertid vid samtliga tillfällen avslagit de motioner som väckts i frågan.
Av det jag nu anfört framgår att frågan om att begränsa möjligheten att uppträda maskerad vid demonstrationer är både mångfacetterad och komplicerad. Mot bakgrund av den senaste tidens händelser anser regeringen emellertid att det finns anledning att ytterligare analysera frågan.
Regeringen tillsatte helt nyligen en kommitté med anledning av händelserna i samband med Göteborgsmötet. I uppdraget ingår att göra en kartläggning och analys av dessa händelser. Kommittén ska, med utgångspunkt från en sådan analys och från erfarenheter av andra liknande evenemang, överväga och föreslå åtgärder som med bibehållen respekt för demonstrationsfriheten kan leda till att allvarliga ordningsstörningar kan förebyggas och bekämpas. I uppdraget ingår att analysera frågan om maskerade demonstranter. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2002.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.