Motverkan av lärartapp
Skriftlig fråga 2018/19:485 av Nermina Mizimovic (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-03
- Överlämnad
- 2019-04-04
- Anmäld
- 2019-04-05
- Svarsdatum
- 2019-04-17
- Sista svarsdatum
- 2019-04-17
- Besvarad
- 2019-04-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fler och fler lärare lämnar sina skolor för att höja lönen i en annan kommun eller byta till en friskola för att ha möjlighet att omförhandla sin lön. Det skapar en rörig situation för skolledningar och lärare. Men mest av allt är det eleverna som drabbas. Lärarflytten leder också till ökade kostnader för kommunen i och med nyrekryteringar, ökad arbetsbelastning för lärarna samt risk för försämrad måluppfyllelse.
Det är oftast yngre lärare som kan välja att byta kommun och arbetsplats medan de äldre, som blir kvar på arbetsplatsen, inte får någon del av löneglidningen. De erfarna lärarnas löner stiger inte i samma takt som de yngres.
Den S-ledda regeringen har visat att den inser vikten av läraryrket och genomförde under förra mandatperioden Lärarlönelyftet. Mer måste dock göras för att lärare inte ska behöva flytta för att få upp lönen. Det behövs en strategi för hur politiska beslut och arbetsgivarens lönepolitik ska bidra till att behålla lärare länge på ett och samma ställe. En lojalitetspremie för lärare som stannar på en och samma arbetsplats skulle kunna vara en lösning.
Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström är:
Vad gör ministern för att motverka lärartappet?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:485 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2019/01408/S
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:485 av Nermina Mizimovic (S)
Motverkan av lärartapp
Nermina Mizimovic har frågat mig vad jag gör för att motverka lärartappet.
Lärarbristen är just nu en av skolans största utmaningar. Sedan 2010 har antalet barn i grundskoleåldrarna (7–15 år) ökat med 20 procent. Befolkningsprognoserna pekar dessutom på att antalet kommer att fortsätta att öka. I mitten av 2020-talet beräknas det finnas närmare 71 000 fler i åldrarna 7–15 år. Trots att Sverige de senaste åren har haft historiskt höga nivåer både vad gäller antalet sökande till och nybörjare vid våra förskollärar- och lärarutbildningar, beräknar Statens skolverk att det kommer att saknas 80 000 lärare år 2031. Lärarbristen och den försämrade lärarbehörigheten beror således huvudsakligen på att ökningen av antalet utbildade förskollärare och lärare inte håller samma takt som ökningen av antalet barn och elever.
Staten och huvudmännen har ett stort och delat ansvar för att hantera detta. Huvudmännen behöver arbeta för att vara attraktiva arbetsgivare och skapa goda förutsättningar för lärares arbete. I detta ligger inte enbart höjda löner utan också att erbjuda en god och stimulerande arbetsmiljö. En av statens viktigaste uppgifter är att säkerställa att det finns goda möjligheter att utbilda sig och att bidra till att attraktionskraften i läraryrket fortsätter att öka.
Lön är ett sätt att motivera fler att arbeta som lärare. Under de senaste åren har lärarlönerna höjts. Genom att byta arbetsplats kan förskollärare och lärare både utvecklas i sitt yrke och höja sin lön. Högre lärarlöner kan bidra till att öka läraryrkets attraktionskraft. Precis som frågeställaren skriver införde regeringen en unik statlig satsning på lärarnas löner, Lärarlönelyftet, som gett huvudmän möjlighet att utöver ordinarie lönerevision höja lönerna för 67 000 särskilt kvalificerade lärare. Det är en viktig insats för att få fler att vilja bli och förbli förskollärare och lärare.
Men det är inte bara lönen som kan motivera lärare att stanna på sin skola, utan också möjligheten att utvecklas i yrket. Av det avtal som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna framgår att ett professionsprogram för lärare och rektorer ska inrättas med grund i betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum (SOU 2018:17). I betänkandet beskrivs programmet som en struktur för att just utveckla kompetens, erkänna kompetens och använda kompetens. Regeringen bereder förslaget.
Arbetet för att minska lärarbristen, både på kort och lång sikt, kommer att behöva fortsätta. Att få fler att bli och förbli lärare kommer därför fortsättningsvis att vara en högt prioriterad fråga för regeringen och för mig som utbildningsminister.
Stockholm den 17 april 2019
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.