Svar på fråga 2019/20:1638 av Jonas Andersson i Linköping (SD)
MUCF:s arbete mot rasism och intolerans
Jonas Andersson i Linköping har frågat mig om jag ser ett behov av att vidta åtgärder gällande arbetet mot rasism och diskriminering inom civilsamhällespolitiken med anledning av den i brevet beskrivna situationen.
Det civila samhällets insatser utgör en viktig del i arbetet mot rasism och diskriminering. Ökat stöd och dialog med det civila samhället är ett av fem strategiska områden i regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Organisationer i det civila samhället är centrala aktörer när det gäller att skapa förutsättningar för ett Sverige som håller ihop. Det finns omfattande kunskap och ett stort engagemang i civilsamhället i frågor om diskriminering, rasism och liknande former av fientlighet samt många goda idéer om åtgärder. I den förordningen om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans (2008:62) som Jonas Andersson hänvisar till finns inga restriktioner angående vilken form av rasism som omfattas.
För regeringen är det viktigt att värna ett fritt och självständigt civilsamhälle med en mångfald av organisationer, verksamheter och röster. Det är en förutsättning för en väl fungerande demokrati. Föreningsfriheten är en av de grundläggande rättigheterna som slås fast i regeringsformen. För att säkra existensen av ett självständigt civilsamhälle stödjer staten ideella organisationer ekonomiskt.
Samtidigt är det självklart att offentliga bidragsmedel endast ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar så som de formuleras i grundlagen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Det är anledningen till att de förordningar som styr bidragsgivningen till det civila samhällets organisationer innehåller demokrativillkor.
De demokrativillkor som finns idag har dock kritiserats för att de skiljer sig åt och är svåra att tillämpa. Därför tillsatte regeringen 2018 en utredning som fick i uppdrag att se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa samt föreslå ett förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor. Utredningens betänkande lämnades till regeringen i juni 2019 och har remitterats. Arbete pågår nu i Regeringskansliet med att ta hand om förslagen.
Stockholm den 7 juli 2020
Amanda Lind