Muslimska brödraskapet i svenska skolor
Skriftlig fråga 2019/20:1782 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-07-08
- Överlämnad
- 2020-07-09
- Sista svarsdatum
- 2020-07-23
- Svarsdatum
- 2020-08-19
- Besvarad
- 2020-08-19
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Sveriges Radio rapporterade den 6 juli 2020 att ett antirasistiskt projekt drar igång på tre skolor i Boden i höst. Bodens kommun samarbetar med Rädda Barnen i projektet, som fått statliga medel av MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Samhällsnytt har nu avslöjat att ansvarig initiativtagare hos Rädda Barnen är en asylaktivist och tillika styrelseledamot i islamistkopplade Ibn Rushd, med tydliga och väldokumenterade band till Muslimska Brödraskapet.
Enligt både sin egen Facebookprofil och hemsidan för det islamistkopplade förbundet Ibn Rushd ingår initiativtagaren även i den organisationens riksstyrelse.
Ibn Rushd är ett förbund som fått skarp och upprepad kritik för att vara antidemokrater, och som försöker bygga upp ett islamiskt parallellsamhälle i Sverige. Förbundets tydliga kopplingar till den islamistiska rörelsen Muslimska Brödraskapet har tydliggjorts, inte minst genom Johan Westerholms bok Islamismen i Sverige – Muslimska Brödraskapet. Trots det erhåller förbundet statliga och kommunala bidrag, och dess företrädare anlitas alltså för att påverka svenska elever i svenska skolor.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att förhindra att företrädare med kopplingar till Muslimska brödraskapet engageras i projekt inom svensk skola?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1782 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2019/20:1782 av Björn Söder (SD)
Muslimska brödraskapet i svenska skolor
Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förhindra att företrädare med kopplingar till Muslimska brödraskapet engageras i projekt inom svensk skola.
Alla som bedriver utbildning inom skolväsendet måste följa de bestämmelser som finns i skolförfattningarna. Skolan har ett demokratiskt uppdrag. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen (2010:800) och klart ta avstånd från det som strider mot dem. I läroplanerna stadgas att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
I arbetet med att främja alla människors lika värde och motverka rasism kan skolan välja att samarbeta med aktörer i närsamhället såsom representanter för näringslivet eller civilsamhället. När skolan samarbetar med externa aktörer till exempel genom studiebesök, genom att bjuda in föreläsare eller i form av projekt, så bör skolan välja aktörer som inte kan uppfattas strida mot skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Ett riktmärke för civilsamhället är till exempel att välja att samarbeta med organisationer som uppbär statligt stöd. Ett annat riktmärke är att med hänsyn till vikten av allsidighet och saklighet är att främst samarbeta med politiskt och religiöst obundna organisationer. Rädda Barnen uppfyller båda dessa kriterier.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördelar i enlighet med förordningen (2008:62) statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Enligt förordningen får statsbidrag lämnas till verksamheter som motverkar eller förebygger rasism eller liknande former av intolerans som kan ta sig uttryck i bl.a. antisemitism, islamofobi, afrofobi, antiziganism och homofobi. En av de organisationer som fått detta bidrag är Rädda Barnen. Även andra organisationer som har skolan som målgrupp har fått del av bidraget.
För att säkra existensen av ett självständigt civilsamhälle stödjer staten ideella organisationer ekonomiskt. Allmänna medel ska endast gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i lagar och internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Det innebär att inga offentliga medel ska gå till antidemokratiska eller våldsbejakande miljöer. Regeringen tillsatte 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar. Utredningen fick i uppdrag att föreslå ett förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen samt överväga hur samverkan och erfarenhet-utbyte mellan bidragsgivande myndigheter kan utvecklas för att underlätta tillämpningen av demokrativillkoret i bidragsgivningen. Utredningen fick också i uppdrag att ta fram ett stödmaterial om demokrativillkorsfrågor till statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Utredningens betänkande, Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35), har remiss-behandlats och utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.
När det gäller de uppgifter som Björn Söder framför om att ett skolprojekt genomförs av en person som utöver engagemang i Rädda Barnen också är verksam inom studieförbundet Ibn Rushd, kan nämnas att även den sistnämnda organisationen fått statsbidrag, från Folkbildningsrådet. Vidare visar en rapport från Folkbildningsrådet från 2019, När tilliten prövas. En studie av studieförbundet Ibn Rushds samhällsbidrag av professor Erik Amnå, att Ibn Rushd bidrar till att uppfylla målen för folkbildningen. I rapporten anges exempel på svagheter och felsteg i verksamheten, men statsbidraget har enligt studien inte använts på ett felaktigt sätt i förhållande till statsbidragsvillkoren.
Regeringen fortsätter arbetet för en utbildning präglad av skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag.
Stockholm den 19 augusti 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.