Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

naturkatastrofer i Värmland

Skriftlig fråga 2003/04:1615 av Gerdin, Viviann (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-09-10
Anmäld
2004-09-14
Besvarad
2004-09-15
Svar anmält
2004-09-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 september

Fråga 2003/04:1615

 av Viviann Gerdin (c) till försvarsminister Leni Björklund om naturkatastrofer i Värmland

Onsdagen den 4 augusti sommaren 2004 inträffade ett extremt oväder i mellersta Värmland i trakterna kring Hagfors @ Sunnemo. 210 millimeter regn vräkte ned under enbart några timmar. Befolkningen i området har aldrig någonsin upplevt ett skyfall med en så stor intensitet av nederbörd, flera människor funderade över om jordens undergång hade påbörjats. Vägar spolades bort, raviner på 30 till 40 meter öppnade sig på flera platser efter länsvägarna. En 300@årig stenbro och en damm raserades. Flera fastigheter ligger nu farligt nära ravinerna och många mindre vägar är mycket svårt skadade. Skyfallet har åsamkat stora sprickor och djupa fåror och även omfattande skador på skog och skogsmark över större områden. Allt detta till oerhört stora kostnader för fastighets- och markägare.

Katastrofen är ett faktum, människor som är drabbade är omtumlade och bedrövade över konsekvenserna efter skyfallet, men även frågande till hur vårt välorganiserade land bemöter människor som utsätts för katastrofer. Erfarenheterna efter naturkatastrofen visar att det finns en hel del av ansvarsfrågorna som måste klargöras. Det har nu gått fem veckor efter naturkatastrofen och stor frustration råder hos de drabbade. Vikten av en naturkatastroffond gör sig återigen påmind för akuta åtgärder, men även ansvarsfrågorna i händelse av en katastrof måste klargöras.

Avser försvarsministern att klargöra ansvarsfrågorna i såväl verkställighetsfrågor som det ekonomiska ansvaret för åtgärder i samband med naturkatastrofer?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1615 besvarad av

den 15 september

Svar på fråga 2004/05:1615 om naturkatastrofer i Värmland

Försvarsminister Leni Björklund

Viviann Gerdin har frågat statsministern om han avser att klargöra ansvarsfrågorna i såväl verkställighetsfrågor som det ekonomiska ansvaret för åtgärder i samband med naturkatastrofer. Frågan har överlämnats till mig.

Regeringen har inte avsatt några särskilda medel för att kompensera enskilda för kostnader i samband med olyckor.

I propositionen 1983/84:6 om ersättning för skador till följd av naturolyckor behandlades de principer som borde gälla för ersättning till följd av naturolyckor. Regeringen delade i propositionen, räddningstjänstkommitténs och flertalets remissinstansers uppfattning att ersättning inte skulle utgå för skador som det går att försäkra sig för.

Försäkringsskyddet i hem-, villa- och fritidshusförsäkringarna har byggts ut under de senaste åren och erbjuder nu ett gott skydd vid översvämningsskador vad avser byggnader och lösöre. För vissa andra kategorier av försäkringsobjekt finns inte skyddet vid översvämningsskador med i standardförsäkringarna, men skyddet kan ofta uppnås genom en tilläggsförsäkring.

Utgångspunkten är att försäkringssystemet ska svara för det ekonomiska skyddet vid översvämningar. Om ersättningsfrågorna tas om hand inom ramen för försäkringssystemet stimuleras de skadeförebyggande insatserna. Samma syfte har självrisken i det enskilda försäkringsavtalet.

Min mening är således att det bör vara var och ens ansvar att skaffa sig det försäkringsskydd som är möjligt. I till exempel propositionen 2002/03:119 reformerad räddningstjänstlagstiftning betonas den enskildes ansvar för förebyggande åtgärder.

När det gäller kostnader för en räddningsinsats kan kommunen söka ersättning under vissa förutsättningar enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. I lagen anges att om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av räddningstjänstkostnaden som överstiger en självrisk.

Regeringen har vid några tillfällen sedan översvämningarna sommaren 2000 beslutat om särskild ersättning till kommunerna enligt tidigare gällande räddningstjänstlagen. Sådan ersättning har dock inte lämnats enligt lagen om skydd mot olyckor.

När det gäller frågan att klargöra ansvaret vid verkställighetsfrågor så är det som huvudregel kommunerna själva som ansvarar för den lokala räddningstjänsten. Skälet är bland annat att kommunerna kan anpassa räddningstjänstorganisationen efter lokala förhållanden. Det kan innebära olika mål för olika kommuner. På det sättet kan effektiviteten öka i det olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbetet. Flera statliga myndigheter stöder kommunerna i deras arbete med att förebygga och hantera naturolyckor.

Regeringen tar frågan om översvämningsrisker på största allvar. Regeringen har bedömt det som angeläget att följa upp erfarenheterna av sommarens översvämningar och har därför den 29 juli 2004 gett Statens räddningsverk, Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Norrbottens respektive Västerbottens län, Boverket, Statens geotekniska institut samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i uppdrag att redovisa erfarenheterna av sommarens översvämningar i Sverige. Länsstyrelserna ska även belysa berörda kommuners erfarenheter. Uppdraget ska redovisas den 15 september 2004.

Slutligen vill jag nämna att det inom Regeringskansliet för närvarande bereds direktiv till en utredning om översyn av regelsystemet vid naturolyckor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.