Nedläggningshot för fristående skolor

Skriftlig fråga 2016/17:1902 av Isabella Hökmark (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-09-07
Överlämnad
2017-09-08
Anmäld
2017-09-12
Svarsdatum
2017-09-20
Sista svarsdatum
2017-09-20
Besvarad
2017-09-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att utbyggnadsbehovet de kommande fem åren kommer att vara ca 600 förskolor och ca 350 skolor. Även Skanska pekar på behovet i en rapport, där man ser behovet av 1 000 nya förskolor och skolor under en tioårsperiod.

Kommunerna har här en grannlaga uppgift att lösa, och därför är det inte förvånande att man vänder sig till privata aktörer för att uppfylla behovet. Att kommuner och fristående aktörer samverkar för att trygga behovet av nya förskole- och skolplatser ser jag som viktigt. Därför är det förvånande att regeringen nu väljer att gå fram med ett förslag som allvarligt kan hota investeringsviljan hos privata aktörer men också leder till att kommunerna kan stå inför ett problem när tusentals barn behöver en förskole- eller skolplats.

Att regeringen, trots att man vet att förslaget kommer att röstas ned i riksdagen, väljer att gå vidare med sina planer är i sig stötande. Men trots att förslaget inte lär bli verklighet skapar det oro ute bland olika skolaktörer. Ca 340 000 barn går i en fristående förskola eller skola. Hur dessa ska tas om hand när fristående verksamheter kan tvingas läggas ned är en fråga som måste besvaras, inte minst av dem som nu, trots förutsättningarna, väljer att driva vidare förslaget om något som i praktisk mening innebär ett vinstförbud.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Hur avser utbildningsministern att analysera effekterna av att fristående skolor kan tvingas lägga ned med det förslag som Reepalus välfärdsutredning föreslår och som regeringen väljer att gå vidare med?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1902 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Dnr U2017/03577/GV

U2017/03579/GV

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1902 av Isabella Hökmark (M) Nedläggningshot för fristående skolor och fråga 2016/17:1908 av Isabella Hökmark (M) Konsekvensutredning av Reepalus förslag

Isabella Hökmark har i fråga 2016/17:1902 frågat mig hur jag avser att analysera effekterna av att fristående skolor kan tvingas lägga ned med det förslag som Reepalus välfärdsutredning föreslår och som regeringen väljer att gå vidare med.

Isabella Hökmark har också i fråga 2016/17:1908 frågat mig om jag avser att utvärdera effekterna av hur många skolor som riskerar att läggas ned med anledning av det förslag i Reepalus välfärdsutredning som regeringen väljer att gå vidare med?

Då frågorna behandlar samma sakfråga besvarar jag dem här samlat.

Den skattefinansierade välfärden – vård, skola och omsorg – ska hålla en hög kvalitet och svara mot de behov som finns. De medel som avsätts för välfärden ska också användas för den verksamhet de är avsedda för.

Välfärdsutredningen har i sitt betänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) föreslagit ett regelverk för detta, som innebär att övervinster inte ska få tas ut ur välfärdsföretag. De offentliga medlen ska i stället investeras i verksamheten. Regeringen och Vänsterpartiet är överens om att en proposition ska läggas fram om en vinstbegränsning i skola och omsorg och att en utredning ska tillsättas som ska se över olika lösningar för att säkerställa att skattemedel används till det de är avsedda för i sjukvården. Avsikten är att lägga fram en proposition i mars 2018. Den ska utgå från välfärdsutredningens förslag, men detaljerna får avvakta till dess lagrådsremissen presenteras.

Samtidigt som vinstjakten ska stoppas ska vi värna valfriheten och mångfalden i välfärden. Därför är avsikten att idéburen sektor inte ska omfattas av det kommande förslaget om vinstbegränsning. Den idéburna sektorn är en viktig del av svensk skola och har tagit ett ansvar där andra har brustit.

Frågeställaren verkar utgå från att ett införande av en begränsning av övervinster inom skolsektorn kan leda till att många förskolor och skolor riskerar att läggas ned. Det är inte regeringens analys. Enligt en enkätundersökning av Friskolornas riksförbund 2014 är det inte möjligheten att tjäna mycket pengar som motiverat de privata aktörerna att starta skolverksamhet. Det var i stället möjligheten att kunna bidra till människors utveckling och inlärning, att kunna erbjuda utbildning av högsta kvalitet och att kunna arbeta självständigt efter egna pedagogiska idéer som var de främsta skälen.

Helt oavsett hur regleringen för privata aktörer kommer att förändras finns det ett investeringsbehov när det gäller förskolor och skolor vilket frågeställaren tar upp i interpellationen. Regeringen är medveten om de utmaningar kommunerna har. För att kommuner och landsting ska ha långsiktiga förutsättningar att utveckla välfärden utifrån lokala behov tillsköt regeringen 10 miljarder kronor till kommunsektorn i budgetpropositionen för 2017. Genom bidragsbestämmelserna till enskilda huvudmän kan detta även komma fristående skolor till del.

I budgetpropositionen för 2018 föreslås att det generella statsbidraget höjs permanent från och med 2019, med 5 miljarder 2019 och från och med 2020 med 10 miljarder kronor. Det ger kommunerna förutsättningar för att utveckla den generella välfärdens verksamheter. Vidare konstaterar regeringen att det även under 2018 ska vara möjligt för huvudmän att ansöka om statsbidrag för renovering av skollokaler och för upprustning av utemiljöer.

Stockholm den 20 september 2017

Gustav Fridolin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.