Nedstängd samhällsservice i Linköping efter personrån

Skriftlig fråga 2020/21:892 av Jonas Andersson i Linköping (SD)

Jonas Andersson i Linköping (SD)

Nedstängd samhällsservice i Linköping efter personrån (pdf, 88 kB)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

I början av december rapporterade en rad medier på såväl nationell som lokal nivå om att de invandrartäta Linköpingsstadsdelarna tillika utanförskapsområdena Skäggetorp, Ryd och Berga kommer att få försämrad samhällsservice till följd av en våg av personrån som har dragit fram. I de aktuella fallen har rån skett direkt vid bankomater såväl som att människor i områdena har rånats och då tvingats lämna över bankkort och kortkoder så att rånarna själva därefter har kunnat bege sig till bankomater för att ta ut pengar. Problemet med personrån är så pass stort och omfattande att polisen har agerat för att se till att det i dessa stadsdelar på obestämd tid framåt inte ska gå att ta ut kontanter från bankomater efter klockan 22 om kvällarna.

Att polisen med olika metoder agerar för att försvåra för brottslingar att begå personrån är en självklarhet. Det är dock samtidigt problematiskt när läget är utom kontroll och rånarna kan härja fritt till den punkt att laglydiga medborgare får betala priset för rånarnas brott genom att myndigheterna känner sig nödgade att stänga ned viktig samhällsservice. Att så långt det går se till att det är de som begår personrånen som får bära konsekvenserna av sina brott, i stället för att oskyldiga personer ska bära bördan, är mycket viktigt. Med en mer framgångsrik rättspolitik hade inte Linköping och andra kommuner behövt nå ett läge som detta.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder vidtar ministern för att motverka att personrån och liknande brott sker i en sådan omfattning i bostadsområden att myndigheter känner sig tvingade att som i det aktuella fallet behöva försämra och stänga ned viktig samhällsservice?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2020-12-07 Överlämnad: 2020-12-07 Anmäld: 2020-12-08 Svarsdatum: 2020-12-16 Sista svarsdatum: 2020-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga

Svar på fråga 2020/21:892 av Jonas Andersson (SD) Nedstängd samhällsservice i Linköping efter personrån

Jonas Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att motverka att personrån och liknande brott sker i en sådan omfattning i bostadsområden att myndigheter känner sig tvingade att behöva försämra och stänga ned viktig samhällsservice.

I frågan hänvisas till bland annat utvecklingen i Skäggetorp i Linköping, som är ett särskilt utsatt område enligt Polismyndighetens definition. Jag vill inledningsvis framhålla att för att vända utvecklingen i utsatta områden i Sverige behöver samhällets alla positiva krafter mobiliseras. Regeringen ser allvarligt på den grova kriminaliteten och har därför vidtagit omfattande åtgärder för att öka tryggheten och minska brottsligheten.

Regeringen genomför just nu den största satsningen någonsin på Polismyndigheten och det har aldrig funnits så många poliser som i år. Till och med 2024 ska antalet anställda ha ökat med sammantaget 10 000 personer jämfört med 2016. Polislönerna har också höjts, och polisen har fått en modern organisation med bättre teknik och bättre rättsliga verktyg än någonsin. Fler polisanställda ökar inte bara förutsättningarna för att utreda och lagföra fler brott, utan det ökar också möjligheterna att arbeta brottsförebyggande.

För att bekämpa personrån och andra brott har regeringen också förbättrat förutsättningarna för kamerabevakning. Regeländringarna, som har skett i flera steg, har lett till att ett antal brottsbekämpande myndigheter, bland annat Polismyndigheten, samt butiker, köpcentrum, apotek och aktörer i kollektivtrafiken i dag kan bedriva kamerabevakning utan tillstånd från Datainspektionen. Det senaste året har Polismyndigheten installerat över 100 nya kameror runtom i landet och nästa år planerar myndigheten för ytterligare 150 kameror.

För att komma till rätta med otryggheten och brottsligheten i kriminella nätverk har regeringen presenterat ett 34-punktsprogram mot gängkriminalitet. Programmet genomförs nu punkt för punkt och innehåller förslag vad gäller nya verktyg för myndigheterna, påföljder, åtgärder för att bryta tystnadskulturen och brottsförebyggande arbete.

Flera straffrättsliga åtgärder är på gång. Exempelvis har pågående utredningar i uppdrag att överväga ett höjt minimistraff för rån och skärpta straff för övergrepp i rättssak. När det gäller unga lagöverträdare är det viktigt att vi har tydliga och konsekventa ungdomspåföljder som kan bidra till att både förebygga och hindra nya brott. Vid årsskiftet införs därför en ny påföljd för unga lagöverträdare; ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning kommer att kunna väljas som påföljd vid bland annat allvarligare våldsbrott och rån. Vidare bereds förslag om slopad straffreduktion för 18–20-åringar för brott med ett minimistraff på ett års fängelse eller mer, det vill säga brott såsom rån och grov misshandel. Förslagen innebär att för sådan brottslighet kommer det att dömas till längre och fler fängelsestraff.

Men åtgärder måste också vidtas för att förhindra att unga dras in i kriminalitet. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2021 föreslagit en långsiktig satsning på socialtjänst och skola i socialt utsatta områden. Regeringen har även låtit Socialstyrelsen utreda hur socialtjänsten ska kunna bli mer tillgänglig och ingripa i fler situationer, även när samtycke saknas från vårdnadshavaren.

Kriminaliteten ska bekämpas på bred front och genom åtgärder som tar sikte på både brotten och brottens orsaker kommer vi att vända utvecklingen med gemensamma kraftansträngningar.

Stockholm den 16 december 2020

Morgan Johansson