Nöjesparker

Skriftlig fråga 2019/20:1671 av Helena Lindahl (C)

Helena Lindahl (C)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Nyligen meddelade regeringen, via statsrådet Mikael Damberg, att inga undantag kommer att göras för nöjesparker gällande den fastslagna begränsningen på maximalt 50 personer vid allmänna sammankomster. Detta trots att branschen och nöjesparkerna riskanalyserat verksamheten och vidtagit ett flertal åtgärder för att minska smittorisken. Sverige har alltså valt denna restriktiva linje till skillnad från andra länder i Europa, där det i dag finns en öppningsplan för nöjesparkerna.

Branschorganisationen Visita och nöjesparkernas ledningar anser att beslutet är godtyckligt eftersom vissa aktiviteter ges lättnader och andra inte. Det är i dag tillåtet att vistas på en överfull strand eller trängas i ett varuhus men inte att gå in på en anpassad parkverksamhet.

Konsekvenserna för nöjesparkerna kommer med regeringsbeslutet att bli stora, och man räknar med att tappa miljarder i inkomster och tusentals jobb går förlorade – för fast anställda, men främst för feriejobbande ungdomar. Risken är att det blir en ekonomisk dödsstöt för nöjesparkerna eftersom sommaren är den period på året då nästan hela årets omsättning dras in. Dessutom kommer beslutet att få konsekvenser för de orter där nöjesparkerna spelar en stor roll för den lokala ekonomin.

Statsrådet Damberg säger: Regeringen har gjort en sammanvägd bedömning av detta och anser att de lättnader i restriktioner som faktiskt förekommit inför sommaren får räcka.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vad grundar sig regeringens sammanvägda bedömning avseende nöjesparkerna i praktiken på när det gäller, dels beslutet att inte ge undantag från begränsningen på maximalt 50 personer för sammankomster, dels uppfattningen att de lättnader som redan införts räcker för dessa företag?

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad: 2020-06-23 Överlämnad: 2020-06-25 Anmäld: 2020-06-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.