Svar på fråga 2018/19:886 av Maria Nilsson (L) Övergrepp mot ryska demokratiaktivister
Maria Nilsson har frågat mig om vilka initiativ den svenska regeringen kommer att ta för att markera mot Ryssland i Europarådet givet den senaste månadens våld mot fredliga demonstranter, och för att i EU följa upp muntliga fördömanden med konkreta åtgärder.
Låt mig först säga att det är med stor oro vi följer den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland, där oppositionella systematiskt hindras att verka. De stundande regionalvalen i Ryssland, där oppositionspolitiker har nekats att kandidera och folkliga missnöjesyttringar har besvarats med massgripanden är det senaste exemplet på det krympande demokratiska utrymmet i Ryssland. Jag har själv kommenterat den oroväckande utvecklingen offentligt och uppmanar fortsatt ryska företrädare att garantera invånarnas rättigheter, inklusive rätten till fria och rättvisa val, i enlighet med Rysslands egen konstitution och internationella åtaganden.
Utrikesdepartementet följer nogsamt utvecklingen genom vår ambassad i Moskva. Detta gör vi bland annat genom att närvara vid de rättegångar mot demokratiaktivister som har följt på den senaste tidens protester. Vår närvaro sänder en tydlig signal till såväl det ryska civilsamhället som till ryska myndigheter om den vikt Sverige tillmäter frågorna.
Inom EU-kretsen framhåller Sverige vikten av de fem ledande principerna för EU:s relation med Ryssland, där stöd till det ryska civilsamhället utgör en viktig delkomponent. Denna komponent behöver ges särskild tyngd när utrymmet för det civila samhället i Ryssland fortsätter att krympa. Sverige driver på för att respekten för mänskliga rättigheter skall vara en given grundbult i relationen till Ryssland, samt för att EU ska använda sig av de verktyg som står till förfogande; exempelvis bilateral dialog, offentliga uttalanden och agerande i multilaterala fora för att framföra tydliga budskap om utvecklingen i Ryssland.
Sverige för en tydlig och principfast politik gentemot Ryssland och uppmanar konsekvent Ryssland att uppfylla sina åtaganden om mänskliga rättigheter. Detta följer regeringens utrikesdeklaration som tydligt slår fast att Sverige i alla sammanhang ska stå upp för demokratiska principer, arbeta för att demokratin stärks och uttrycka kritik när den brister. Regeringen följer regelmässigt upp människorättsproblem i Ryssland i våra bilaterala kontakter med ryska företrädare, samt inte minst inom OSSE och Europarådet, detta kommer vi att fortsätta med och jag kommer personligen att ta upp dessa frågor med min ryska motpart vid varje tillfälle som ges.
Europarådets generalsekreterare Torbjörn Jagland har med anledning av den senaste tidens utveckling offentligt uppmanat ryska myndigheter att garantera sina medborgare rätten till fria och rättvisa val och kommer att följa upp detta med den ryska valkommissionen. Sverige stödjer detta initiativ fullt ut. Vi ställer oss också bakom Europarådets MR-kommissaries Dunja Mijatovics appell till det ryska inrikesministeriet om att övervåldet mot fredliga demonstranter måste upphöra.
Jag vill också understryka betydelsen av Sveriges stöd till det civila samhället i Ryssland. Sverige ger ett omfattande stöd till kontakter mellan det svenska civilsamhället och det ryska civilsamhället, vilket är en viktig del av det fortsatta arbetet för att stödja demokratisk utveckling och bidra till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Ryssland.
Den oroväckande utvecklingen i Ryssland sker i en tid när demokratin även globalt är på tillbakagång. För att möta utvecklingen har regeringen inlett en offensiv för demokratin som genomsyrar all utrikespolitik.
Stockholm den 28 augusti 2019
Margot Wallström