Personval för synskadade

Skriftlig fråga 2016/17:1913 av Maria Malmer Stenergard (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-09-08
Överlämnad
2017-09-11
Anmäld
2017-09-12
Svarsdatum
2017-09-20
Sista svarsdatum
2017-09-20
Besvarad
2017-09-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

 

Att kunna personrösta och att kunna göra det med bibehållen valhemlighet är viktiga demokratiska principer. Naturligtvis ska detta gälla alla röstande, även personer med synnedsättning. Tyvärr fungerar inte detta i Sverige i dag. Personer med synnedsättning måste i dag be om hjälp för att kunna personrösta.

I konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU14 tillkännagav riksdagen till regeringen att synnedsatta ska kunna personrösta utan att valmöjligheten röjs. Ambitionen är att en lösning ska vara på plats till de allmänna valen 2022.

Av konstitutionsutskottets betänkande 2016/17:KU21 framkommer att regeringens insats i arbetet med att föra frågan framåt har bestått i ett möte med Synskadades Riksförbund ”… för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t. ex. hjälpmedel eller digital teknik”, som det står i betänkandet. Utöver detta finns inga åtgärder redovisade.

Att inga fler åtgärder redovisas väcker frågor om hur aktivt regeringen arbetar med frågan. Det finns ett tydligt uppdrag från riksdagen till regeringen, i form av ett tillkännagivande, som ska verkställas.

Mot ovanstående bakgrund vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att en lösning ska kunna komma på plats till de allmänna valen 2022?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1913 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2017/07207/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1913 av Maria Malmer Stenergard (M) Personval för synskadade

Maria Malmer Stenergard har frågat kultur- och demokratiministern vilka åtgärder hon och regeringen avser att vidta för att en lösning, som innebär att personer med synnedsättning ska kunna personrösta utan att valhemligheten röjs, ska komma på plats till de allmänna valen 2022.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Ett grundläggande krav i vår demokrati med representativt folkstyre är att riksdagen och de folkvalda församlingarna i kommuner och landsting utses genom fria, hemliga och direkta val. Det är krav som för val till riksdagen läggs fast i grundlag. I kravet på fria val ligger främst att valhandlingen ska kunna utföras utan yttre påverkan och att väljaren får bestämma själv vilket parti han eller hon ska rösta på. Kravet att val ska vara hemliga motiveras också främst av intresset att skydda väljaren från den påverkan som kan uppkomma om andra enskilda och statsmakterna får kännedom om hur väljaren röstar. Väljaren ska inte vara tvungen att visa eller tala om hur han eller hon röstat.

I vallagen finns bestämmelser som bl.a. syftar till att säkerställa skyddet för valhemligheten. En väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själv kan göra i ordning sin röst, kan på begäran få hjälp med detta av bl.a. röstmottagarna i den utsträckning som behövs. För dessa röstmottagare gäller en straffsanktionerad tystnadsplikt.

Som konstitutionsutskottet har framhållit är det av stor vikt att alla kan rösta på ett värdigt sätt utan att valhemligheten röjs. Nya möjligheter att stärka valhemligheten för alla väljare bör fortlöpande analyseras och om möjligt tas till vara. På senare tid har frågan om skyddet för valhemligheten aktualiserats såväl när det gäller förutsättningar att personrösta för personer med synnedsättning som när det gäller valsedlarnas placering i anslutning till val- och röstningslokaler. Frågan om valsedlarnas placering har nyligen utretts av 2015 års vallagsutredning som föreslagit vissa ändringar i regleringen för att stärka valhemligheten. Efter remissbehandlingen av utredningens betänkande har regeringen dock kunnat konstatera att det krävs ytterligare underlag för att gå vidare med skärpningar av lagstiftningen på området. Ett fortsatt arbete med denna inriktning pågår för närvarande i Regeringskansliet. Därutöver avser regeringen även att arbeta vidare med frågan om hur förutsättningarna för väljare med synnedsättning att personrösta självständigt ska kunna förbättras.

Stockholm den 20 september 2017

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.